Resa till Rethymnon på Kreta - del 2 |
Tisdag den 30/9. På kvällen gick vi ner mot hamnen. Den restaurangen vi skulle till hette Helona. Den var den första innan hamnen. Bosse och Ritva hade varit där dagen innan och ätit vildget, vilket de rekommenderade till oss. Ja, jösses vad gott det var. Köttet var fantastiskt mört och serverades som nån slags gryta med pommes frites och ris och bakad potatis. Vi orkade inte äta upp allt, så mycket mat var det. Vi åt mest av köttet och den bakade potatisen. Först fick vi varsin ouzo på huset och så drack vi ett kretensiskt vin till maten. När vi ville betala fick vi in friska vindruvor, som blev en perfekt avslutning på middagen. Det satt också en kvinnlig pianist där och en sångerska, som underhöll gästerna med soft musik. Vi ville få fram en taxi, men gatorna var avstängda för kvällen, så vi fick trava iväg själva. Efter ett tag kom det en taxi bakom oss. Den stannade jag och chauffören körde oss tillhotellet för 3 €, vilket tydligen var gängse pris. Onsdagen den 1/10. Torsdag den 2/10. Då gick vi upp mot stan och stadsparken. Där gick vi in ett tag, köpte en flaska vatten och slog oss ner på ett par stolar. Det fanns mängder av höga träd i parken och nästan varenda gång stod det byster av bistra män. Eftersom texten till bysterna var skriven på grekiska, kunde vi inte läsa vad de var kända för. Men efter födelse och dödsår kunde man kanske räkna ut att de hade gjort sitt antingen under kampen mot turkarna eller första eller andra världskriget. Så travade vi hem genom bakgatorna till hotellet, där vi drack varsin cappuccino. Bert gick ner till poolen och la sig medan jag skrev. Det var rätt blåsigt och höga vågor, så det visades röd flagg vid stranden. Jag gick också ner till poolen och solade. Vi badade också naturligtvis. Jag simmade 10½ gång fram och tillbaka första gången, sen simmade jag 10 varv till. Vi blev liggande där rätt länge. På kvällen hamnade vi på ett ställe inne i stan, där det låg flera restauranger i rad. Det låg på en gata som hette Titou Petichaki. Och krogen hette Symposium. Vi beställde Red mullet och vitt vin Chardonnais. Man fick två fiskar var. Vi trodde att det var en större fisk än det var. Vinet var jättegott, men fisken var lite för benig för vår smak. Den smakade gott men var jättejobbig att rensa. |
|
Fredagen den 3/10. Vid 2.tiden gick vi upp och handlade på en supermarket: vatten, tomater, sardiner och yoghurt. Så gick vi hem och Bert gjorde en omelett med bacon och ost och tomater. När vi hade ätit så var jag så trött att jag inte orkade läsa en gång, så vi gick och la oss och sov middag. Jag märkte inte nåt speciellt meddetsamma, inte förrän jag vaknade efter kanske 20 minuter. Sängarna hade varit jättehårda, så jag hade fått tillbaka min ryggvärk på nätterna. Jag brukade vika och lägga överkasten, så jag kunde ligga på dem, men det gjorde ingen större nytta. Den här dagen hade jag glömt bort att ta överkasten från sängen, så städerskan hade tydligen förstått att jag behövde nåt mjukare att ligga på. Hon hade ordnat en skumgummimadrass ovanpå resåren. Jag hoppades ju att det skulle hjälpa och det gjorde det faktiskt. Bert serverade kaffe på balkongen, där vi pratade lite med Bosse och Ritva. De hade varit på utflykt med en hyrd bil dagen före. Bosse hade sagt till Bert när jag duschade, att de skulle ner till Helona och äta på kvällen. När vi gick ut gick vi alltså raka vägen dit i förhoppning att få sällskap. Vi var ju naturligtvis alldeles för tidiga som vanligt. Det är få människor som tar sin middag klockan 7, men Bert var envis. Vi satte oss med en öl, som vi delade efter den obligatoriska ouzon. Vi beställde något, som kallades Kretas hemlighet. Det var en slags lammgryta, som smakade mycket gott. Vi bad att få slippa pommes frites och ris. Vi ville bara ha bakad potatis. (Vi delade en till lite senare). Vi märkte inte att Bosse och Ritva kom, förrän Bosse kom fram och klappade Bert på axeln. De satt vid ett annat bord och hade redan beställt mat, nån överraskning med biff. Då blev det alltså inte så att vi satt tillsammans. Efter maten beställde Bert en Gin o tonic och jag en kafé frappé. Notan gick på 48.60 €. Vi stod vi Bosses och Ritvas bord och småpratade lite, sen gick vi hemåt och tog en taxi sista biten. Vi kröp i säng ungefär klockan 10 och sov gott. Lördagen den 4/10. På kvällen blev det dags att få lite under västen. Vi gick ner på Strandpromenaden och gick in mot stan, vände upp vid taxistationen och gick upp till P. Koundouriotou gatan till strax före stadsparken. Där någonstans träffade vi Bosse och Ritva och stod och pratade med dem ett tag. De berättade att det måste vara nån högtid på gång, för det stod massor av folk utanför kyrkan i närheten. Vi fortsatte vidare och det stod öppet in till en kyrka, troligtvis 4 Martyrers kyrka. Vi blev nyfikna och gick in och satte oss. Det var ett bröllop på gång, men vi förundrades över att folk stod och pratade högt och stökigt, trots att bröllopsceremonien var på gång. Ceremonien var tydligtvis i slutfasen för att folk var på väg ut. Vi satt på en bänk och lyssnade och kikade på de praktfulla målningarna och ikonerna. Alla väggar och hela taket var bemålat i strålande färger och i guld. När brudparet hade gått ut gick även vi. Vi satte oss på ett typiskt grekiskt café snett emot kyrkan och drack varsin öl. Brudparet och de närmaste, ett stort sällskap, fotograferades och videofilmades. Det stod fortfarande en massa folk utanför kyrkan. När brudparet hade åkt sin väg med tutande bilhorn, kom det ytterligare ett brudpar och de flesta som väntat utanför gick med in i kyrkan. Då fick vi alltså förklaringen till, varför det hade stått så många människor utanför kyrkan. När vi hade druckit upp vår öl gick vi vidare ner för gränderna, som går ner mot hamnen. Vid Soulion gatan stod det en kille och visade oss in i en trädgårdsservering. Bert frågade om det fanns mosquitos där. Nej, absolut inte, för på gården växte det citronträd och den doften gillar inte mosquiterna. Det var nog rätt, för vi fick inga myggbett där. Restaurangen hette Flochiko. Vi beställde en mixed grilltallrik för 2 och Rosévin och vatten. Man kom in med en stor skärbräda dekorerad med ett jättestort salladshuvud. Det var knappt att man såg maten. Korv, lammkotlett, fläskkött och kycklingkött. Tillbehör pommes frites, apelsiner i skivor och rödbetor. Maten gjorde stor succé när den kom, inte bara vi, utan även 2 vid grannbordet, fotograferade den. Det var mycket men gott. Lammkotletten var det inte mycket med, nästan inget kött på. Som avsked bjöds på en nötkaka indränkt med nån likör och med vispgrädde till. Vår nota kostade här 38,90 €. Det lustiga var, att det kommit två damer och tydligen beställt samma rätt som vi. Så plötsligt kom man och ryckte vår salladsdekoration. Den dök alldeles strax upp vid deras bord. I gästboken skrev jag: God mad, möen mad och mad i rättan tid. Gilla Ljungberg och Bert Lundström Helsingborg. Så var det dags att åka hem och sova. Vi fick dela taxi med ett annat par. Söndagen den 5/10. På kvällen åt vi middag hos Manolis. Det blev Kleftiko. Gott Gott. Maten kom fram, men inte vinet. Troligen blev det bortglömt i samband med att det blev ett mindre elavbrott. Manolis körde iväg i sin bil och jag trodde han skulle hämta, vinet i sin andra restaurang, men det visade sig, när Bert påminde sönerna, att de hade glömt bort det. Notan gick på 28 €. Mätta och belåtna efter den obligatoriska ouzon med tillhörande bordsknackningarna gick vi upp till oss. Bert somnade nästan med en gång, men jag satt kvar på balkongen och pratade med Bosse ett tag. |
|
HEM |
SÖK |
FORUM |
E-GUIDER |
BOKA HOTELL |
BOKA BÅTBILJETT |
BOKA HYRBIL |
© 1997-2020 Janne Eklund/Kalimera |