Kreta en vecka i april 2006
Efter en strulig start, med flygförsening på 7 timmar från Kastrup och bagage som inte ens kom med flyget så var vi ÄNTLIGEN framme i Rethymno sent på kvällen den 8 april! Det var en kylig mulen kväll men vi kunde ändå äta en liten mezede på terrassen med keftedes, fetaost, oliver, tomater, bröd, och tsatsiki. Retsina till förstås. Vi orkade inte gå ut på taverna i den sena kvällen utan handlade på en supermarket.
Inte dumt alls! Rätt skönt att slippa packa upp också, för väskan skulle inte komma förrän kvällen efter. Vi satt ute i kvällen till kl. 01! Så somnade vi gott.
Söndagen var mulen och blåsig men varm och det var bara korta småglimtar sol så vi tog en promenad in längs stranden till Rethymno stad. Härligt att kunna gå utan jacka och det passade ju bra att det inte var badväder eftersom jag fick gå i mina reskläder.
Vi strosade i gränderna, såg det venetianska fortet och jag fick blommor av en gammal dam i en gränd. Jag sa till henne på grekiska när vi möttes att hon hade vackra blommor i handen och VIPS så hade hon delat buketten så jag fick en del av den. Jag blev nästan rörd. Vi frågade om vi fick fotografera och det fick vi gärna! När Claes sedan direkt visade bilden på sin digitalkamera så förstod hon först inte hur detta var möjligt. Hon blev alldeles förundrad och började skratta och tog sig för bröstet.
 |
En kontrast blev det att möta en man med vacker kretensisk folkdräkt. Han satt så fint utanför ett konditori och när vi frågade om vi fick ta ett kort så sa han att det i så fall kostade 5 euro! Han var inhyrd för att dra folk till konditoriet… Inte tog vi ett kort där heller, bara ett i smyg med zoom längre bort.
Vi letade också upp gränden där Git o Calle bor och lämnade ett brev i porten att de var välkomna till vår balkong på kvällen på lite vin och tilltugg!
 |
Det blåste väldigt och så här såg stranden ut på väg hem!
 |
En liten stund med sol och värme hann vi dock uppleva vid hotellets pool. Där var det lä. Jag lånade helt sonika Claes ena par badbyxor och solade i. Nöden har ingen lag! Alla affärer var stängda så jag kunde inte köpa någon baddräkt.
På kvällen kom Git o Calle och det var mycket trevligt att äntligen träffa de som man haft så mycket kontakt med. Det var också roligt att höra om deras liv som nedflyttade svenskar på Kreta. Vi gick ut och åt på ett MYCKET trevligt ställe som serverar mezede-rätter. Det ligger precis bakom Rimondifontänen några meter in till höger. Parastratima heter det. Vi beställde in smårätter och pratade och NJÖT! Dit gick Claes och jag en kväll senare också. Kan rekommenderas!
Måndagen var blåsig men solig. Vi hade hyrt bil för 2 dagar så vi åkte iväg tidigt. Första målet var den engelska krigskyrkogården vid Souda. SÅ vackert där var! Det var en konstig känsla att läsa på gravstenarna. Alla som dött var bara 22-23 år! Så meningslöst det är med krig!
 |
Vi fortsatte bort förbi Chania och hela vägen efter kusten mot Falassarna. Solen sken och det var härligt att kunna stanna och se även den tyska krigskyrkogården i Maleme. Den är mycket större och på sitt sätt i sin stramhet nästan ännu vackrare. Här var alla gravar liggande och alla gravstenar hade två namn inristade. 4 stora sektioner med sammanlagt 4500 namn! På bilden syns bara en liten del av kyrkogården som låg så vackert vänd mot flygplatsen vid havet där anfallet mot Kreta började. Gravstenarna låg alla i en bädd av röda små blommor och det var så otroligt vackert med de stora träden som fanns där och fåglarna som sjöng!
Vi kände oss tagna när vi fortsatte mot Falassarna. Här var vi ensamma! Vi låg och vilade på stranden en stund i eftermiddagssolen .Vi badade förstås också!
 |
Så åkte vi vidare till Paleochora. Vi stannade och åt mat i Plátanos hos Zacharias. Där har jag ätit 2 gånger förut och de har jättegod mat som hans mamma lagar. Han sa direkt när vi kom att han kände igen mig men det vete17 om han kan ha gjort för nu var det tre år sen sist. Jättegod mat åt vi med fetaostgratinerade auberginer, grekisk sallad och tsatziki till. En kall Mythos var pricken över i .När vi betalat så ville han bjuda oss på "Kretas vatten" och en kaka som hans mamma bakat Det var en jättegod nötkaka och Claes stackarn bet av en tand! Inte kunde han dricka så mycket raki heller för han körde ju bilen.
Vägen till Paleochora är gudomligt vacker denna tid på året. Alla sluttningar med grönskande träd i olika nyanser och massor av blommor vid vägrenen!
 |
Väl nere i Paleochora gick solen ner och det blev en något kylig promenad runt byn. Det är mitt andra besök för ett par timmar där och inte heller denna gång kände jag att jag skulle vilja stanna. Så var det dags att köra vägen tillbaks i mörker och det är inte utan risker. I en kurva kom en bil på vår sida och Claes fick blixtsnabbt gira in mot berget. Då blev jag rädd. Kl 23 var vi tillbaks i Rethymno och vi somnade gott efter nattmat på terrassen.
Tisdagen hade vi också bil och då gick färden efter kusten österut till Agia Pelagía. Där var inga turister ännu men febril aktivitet bland affärsägare och restaurangägare som putsade och fejade på sina lokaler. Vi låg och solade en timme på den öde stranden och badade ivrigt studerade av greker som nog förundras över i deras tycke tokiga vinterbadare.
 |
Så åkte vi vidare förbi Heraklion och upp mot Lasithiplatån. Underbart vackert att köra uppe i bergen och märkligt med slätten som helt plötsligt breder ut sig. EN väderkvarn med vita segel såg vi, de andra var bara stålskelett.
 |
Vi kom hem tidigt till Rhetymno för att lämna bil och ta ett glas vin och jordgubbar på terrassen. När vi på kvällen gick ut så blåste det enormt, men så VARMA vindar så det var som att gå i en varm fläkt! Livet kändes gott!
 |
Onsdagen inleddes med att studera hur alla näringsidkare fick säkra sina lösa ägodelar i den väldigt kraftiga blåsten. Badförbud rådde för tredje dagen i rad, men solen sken och det blåste varmt så vi gick hela strandpromenaden fram och tillbaks och sen strosade vi in till stan och gick i de soliga gränderna. En sömnig försäsongsstämning och ALLA krogägare ville att man skulle äta hos dem. DET är jobbigt och känns så påträngande. Innan vi nästan visste hur så satt vi på bussen till Chania. Flotta bussar går det med luftkonditionering och säkerhetsbälten. 6 euro kostar enkel resa. Vi strosade fem timmar i Chania och där är ÄNDRAT så mycket i gamla staden mot för tre år sen. Nya flotta stenläggningar läggs på gatorna och det är flera trendiga klädaffärer på bottenvåningarna i de gamla husen. Många av turistshoparna är borta och caféer öppnas. Ner vid hamnen var allt sig likt, men blåsten gjorde att där ej gick att sitta. Saluhallen fick besök, men även där är flera av de stora köttdiskarna bortbytta mot serveringar och tvål -och honungsförsäljning. TYVÄRR!
Vi gick till stadsparken och åt en lätt måltid i lugnet där. Krikrigetterna fick också besök.
 |
Ett besök på en mycket genuin kafenéion hann vi med också innan bussen gick tillbaks. Jag kände mig väldigt felklädd i mina shorts bland de 12 gamla herrar som satt där vid 4 bord och spelade kort. Diskussionens vågor gick höga och jag tänkte på hur mycket av Greklands nutidshistoria dessa män upplevt! Den rara damen bakom disken kom med ett helt fat med korv, fisk, oliver, ost och bröd till ölen. 2 euro för 2 amstel och så detta tilltugg till!
Torsdgen var enda dagen det var strålande sol från en klarblå himmel när vi vaknade så vi gick ner till stranden och utnyttjade de gratis solstolar hotellet hade där. Badade gjorde vi också förstås, men OJ så kallt det blev att gå ut i det långgrunda vattnet! Till sist fick man lägga sig i ändå fast man slog knäna i botten om man skulle simma. Efter ett par timmar så slog vädret om och det mulnade på. Vi gick då en runda i stan och precis utanför valvet Porta Guora, som är en del av den gamla stadsporten, ligger en trevlig liten taverna/ouzeria som heter Mesostrati. En underbar saganaki och lite vin slank ner.
 |
Framåt kvällen kom regnet och vi gick till gamla stan och åt en sen middag på Parastratima igen.
På fredagen hade vi heldagsregn och då gick vi och shoppade. Skivor med Stamatis Spanoudakis köptes i en märklig skivaffär. Man kunde välja om man ville ha originalen gör 21euro, eller kopior som brändes medan man väntade för 6 euro! Med omslagen i färg och allting som ägaren fixade medan man väntade. Gissa vilken sort jag köpte!!??? 4 CD blev det där. Nästan granne runt hörnet låg en vanlig skivaffär som jag köpte 2 DVD i, en med Giannis Parios som sjunger Mikis Theodorakis och en med George Dalaras och Glykeria" A tribute to Minor Asia." Ytterligare en CD med Yannis Plutarchos köpte jag också tidigare i veckan, liksom en med George Dalaras.
Kvällen avslutades med ett besök hemma hos Git o Calle, där vi så generöst bjöds på mezede bestående av fetaost, oliver, tsatziki, vindolmar, favva, taramosalata , bönor, bröd vin mm. Katten Lilla Råttan hälsade vi också på! Ett par goda vänner till dem tittade också in och senare gick vi till den club där Calle spelar ett par kvällar i veckan. VILKEN SPELNING! Jättebra härlig musik och en duktig sångerska. Kl.halv 2 bröt vi upp för att orka med resan hem dagen därpå. (Calle trodde att för hans del höll det på till kl 6 på morgonen.)
En härlig avslutning på vår resa!
 |
Lördagen var hemresedag och då var det, naturligtvis, sol från en klarblå himmel!
Lissi och Claes Brissman