Att bo på Kreta |
© Text: Ulf Wiman (ulfwiman) |
Detta är 2003. Jag har nu bott med en Kretensare och hans mamma i sex månader. Jag har en egen tvårummare i suterängdelen av huset och hans hotell ligger tvärs över gården. Det är det första hotellet som byggdes på Stalos stranden. Alla tyckte han var tokig som ville bygga ett hotell där. Titta idag så får ni se. Hotellet är gammalt och lite slitet, men oklanderligt rent. Alla gäster är stammisar och kommer år från år. |
Det är ett äventyr i sig själv att känna Antonis.
Hans mamma kommer ner med mat till mig lite då och då. Mannen
har ett mycket sydländskt humör.Han kan explodera för en
småsak. Om jag tar emot besök, vill han att vi träffas
i hans reception på hotellet. Inte inne i min lägenhet. Han
har järnkoll på vilka som är här och tillhör
stället. Det är bara att acceptera då jag bor i hans hus.
Jag har väl honom att tacka för att jag lever idag. Han hittade
mig en morgon i lägenheten efter min andra stroke och såg till
att jag kom till sjukhuset. Malcolm och Peggy mina engelska vänner
är godkända gäster. Jag såg honom slänga ut
en gäst, en kvinna som tagit med sig en uppraggad kille hem. Två
röda så var de ute. Om du tar med någon hem måste
du presentera personen för Antonis annars kan du få problem. Nu presenterar han sina damer för Antonis på morgonen och
allt är lugnt. Erin bor ju hos mig så henne har jag pratat
med. Jag har börjat lära mig att inte stressa till ett möte.
Tar den buss som kommer och kom en halvtimma för sent. Får
ändå vänta en halvtimma eller så. |
Men när mina glasögon gick sönder blev de fixade samma
dag. Vid knapparna Uffe (ulfwiman) |
HEM |
SÖK |
FORUM |
E-GUIDER |
BOKA HOTELL |
BOKA BÅTBILJETT |
BOKA HYRBIL |
© 1997-2020 Janne Eklund/Kalimera |