Jag har i flera år åkt till den lilla byn Anopoli uppe i Vita Bergen/Lefka Ori.
Numera försöker jag att vara där på Ochi-dagen den 28 oktober.
Dessutom vill jag alltid åka dom få kilometrarna vidare till Aradena-bron. Första gången jag var där stod jag skakande vid brofästet då Arne gick ut några meter på bron. Jag var så galet höjdrädd och det svindlade för ögonen då jag tittade ner i ravinen.
Nästa gång vi besökte ravinen var tillsammans med vår vän, taxichauffören George. Han har bestigit alla toppar på Lefka Ori, alltså inte höjdrädd!
När vi kom till bron stannade han inte vid brofästet, trots att han lovat. Han KÖRDE ÖVER! Vi gick ut på andra sidan bron, jag för att hämta andan.
George satte sig då i bilen och körde halvvägs ut på bron för att fota. Sedan kom han inte tillbaka, så jag (och Arne) fick GÅ ÖVER bron!
För att göra en historia kort: Det botade delvis min höjdrädsla! Nu åker jag ledigt på dessa vindlande vägar som finns till Chora Sfakia och upp till Anopoli.
Jag försöker alltid att ta mig till bron när jag är i Anopoli i oktober.
Birgitta.
Bron på södra sidan.
Bräderna på bron. Dom ligger löst, så när bilar kör över är dom ganska rörliga.
Bil på väg över. Då rasslar bräderna.
Bild ner i ravinen när man är på bron (OBS! Jag har tagit bilden!)
Men faktum är att det är en hisnande och så vacker utsikt när man är på högplatån!
Torget i Anopoli. Här väntar vi på att prästen samt några skolbarn kommer i liten parad med grekisk flagga till Daskalogiannis staty för att fira Ochi-dagen.
Daskalogiannis var född i Anopoli.