Militärkuppen i Grekland 1967

[Kalimera]

Ikväll sänder SVT en dokumentär om militärkuppen 1967. Den sänds även i SVT Play. Missa inte! Läs mer här.

[Kalimera]

Var det någon som såg programmet? Jag ska kolla på svt play i veckan.

[Ylva A]

Jag såg programmet på SVT World, hemma på Kreta. Tiden före juntan behandlades bra och lättförståeligt. Juntatiden och ohyggligheterna då klarade man av alltför snabbt. Det var en besvikelse! USA:s roll i kuppen var nyttig att få reda på. Geogios Papandreo imponerade med sina kunskaper i svenska!
/ Jannis

[Kalimera]

Tack för rapport. Ser fram emot att se programmet.

[Marianne]

Helt enig med Ylva. Mycket intressant och nyttig information, men flera för kort avklarade perioder. Papandreos svenska var lätt att förstå och mycket imponerande.
Tack Janne, för att du orienterade om programmet.

[Annki]

Jag såg också programmet. Det var en informativ, om än kanske lite för snabb genomgång av Greklands nutidshistoria, men det var ju mycket som skulle rymmas på ynka 30 minuter, jag hade gärna sett ett längre program. Det var intressanta och nyttiga tillbakablickar till en tid som inte får glömmas bort. Mycket ligger så nära i tiden, och många greker bär på minnen och upplevelser som präglat mycket av deras liv i dag. Det är viktigt att känna till historien för att kunna förstå vad som händer i dag i Grekland, och hur det påverkar människors liv och agerande.
Tack Janne för tipset!

Ann-Kristin

[pawik]

Jag såg också programmet. Intressant och informativt.
Håller med om att juntatiden behandlades alltför snabbt.

Några punkter som jag saknade:

Costa-Gavras tvåfaldigt Oscarsbelönade film Z från 1969 som
direkt speglar mordet på Gregorios Lambrakis 1962.

Inte heller försöken till propaganda under EM-tävlingarna i
friidrott i Aten 1969 nämndes. Tävlingarna bojkottades helt
av i varje fall svenska media. Endast resultat publicerades i tidningarna.

Mikis Thedorakis betydelse under juntatiden nämndes inte heller. En
del av hans musik och sånger bannlystes då och Theodorakis fängslades.

/pawik

[Netwolf]

Såg programmet nu på SVT Play och det var mycket intressant. Impad av Papandreous svenska. Mest gåshud gav ändå klippet när Olof Palme sa "Vi hälsar Andreas Papandreou välkommen till vårt land". En reflektion mot dagens 25-öres nazister, som babblar om "mitt land".

/Netwolf

[para poli]

Ursprungligen postat av Netwolf

En reflektion mot dagens 25-öres nazister, som babblar om "mitt land".

Så bra reflektion!

[Monica P]

Jag såg inte programmet, men jag levde i Grekland 1967-69 och var här flera somrar under juntatiden. Inte förrän efteråt har jag förstått hur det präglat livet för grekerna, då och alltjämt.-

Ja, alltjämt, eftersom familjer splittrades av olika syn på politiken, misstron mot politiker förstärktes, man tar för givet att saker döljs, somliga sneglar på ny diktatur som bot mot den politiska oredan.

[zakka]

Satt framför TV:n och jobbade lite på datorn som vanligt och råkade (som tur var!)att ha rätt kanal på för en gångs skull... Plötsligt dök programmet upp och jag fick snabbt annat än arbete att tänka på! Jag tyckte också programmet var mycket bra om än kort, som flera före mig redan konstaterat.

Ursprungligen postat av Netwolf

... Mest gåshud gav ändå klippet när Olof Palme sa "Vi hälsar Andreas Papandreou välkommen till vårt land"...
/Netwolf

Håller HELT med dig i ovanstående kommentar Netwolf!!!!

MVH zakka

[Kalimera]

Nu har jag också sett programmet. Mycket intressant, fast alldeles för kort. Jag skulle gärna ha sett att programmet varade åtminstone en halvtimme till. Man får läsa böcker i stället. Som Sun Axelssons bok Evighetens stränder. Den handlar delvis Leros under om juntatiden. Finns tyvärr inte som pocket längre, men som talbok.

[Kalimera]

Ursprungligen postat av Monica P

Jag såg inte programmet

Det finns att se på SVT Play, men det är inte säkert att du kan se det från Grekland. Ibland tillåter inte rättigheterna visningar utanför Sverige. Kolla här.

[Monica P]

Tack för tipset. Generellt kan sägas att folk inte gärna pratar om den här tiden, det är för mycket murkna gamla känslor och otrevliga minnen. Jag har märkt samma fenomen bland gamla människor som var med om andra världskriget.

Sen var det censur på det mesta, kanske det inte finns så mycket material som man kunde önska.

[Kalimera]

Ursprungligen postat av Monica P

Tack för tipset. Generellt kan sägas att folk inte gärna pratar om den här tiden, det är för mycket murkna gamla känslor och otrevliga minnen.

Jag träffade en kille på Kreta för många år sedan (början av 1980-talet) som ville att man skulle prata om den tiden. Han hade en nyckelring med Georgios Papadopoulos på. Han satt ofta och viftade med den så att andra skulle se bilden. Det blev många heta diskussioner när folk såg bilden. När vi var ute och åt en kväll - och han la nyckelringen på bordet - blev det nästan lynchstämning.

[Malina]

Jag var ju också på Ios i början av 80-talet och minns att det fanns en liten tobaksaffär i slutet av torget som många bojkottade, eftersom det sades att ägaren var fascist och f.d juntavän.
Har inte sett filmen,men ska försöka med Svt play snarast.
Sun Axelssons bok är underbar - rekommenderas å det varmaste!!

[Netwolf]

Ursprungligen postat av Monica P

Tack för tipset. Generellt kan sägas att folk inte gärna pratar om den här tiden, det är för mycket murkna gamla känslor och otrevliga minnen. Jag har märkt samma fenomen bland gamla människor som var med om andra världskriget.
Sen var det censur på det mesta, kanske det inte finns så mycket material som man kunde önska.

Hur det gick till i Aten och fastlandet fick man ju en viss bild av. Men hur var det på småöar? Märkte de av diktaturen, på samma sätt. Jag menar. Kan man införa undantagstillstånd på en liten sömnig grekisk ö. Det märks ju knappt! (om man nu får skämta till det lite om ett sådant allvarligt ämne)

/Netwolf

[Monica P]

Det jag märkte, som utlänning och politiskt okunnig, småbarnsmor med gröt i huvudet och med bristfälliga grekiska kunskaper- jag menar även kunskaper om den modernare historien- var just att många helt enkelt inte pratade politik. Tidvis var det mötesförbud. Alla misstänkte alla för att ha juntavänliga åsikter. Min systers brev var öppnade och klumpigt hoptejpade. Man kom hem till oss och kollade mig när min man sökte jobb. På de mindre öarna var det väl så att alla visste vad den andre hade för åsikter.

Det finns ett uttryck: " Eine tis piatsas" = han är jämt på torget, en folklig figur som orerar vitt och brett om allting, som har åsikter och vet vad andra tycker. Just dessa hade det nog svårt under sjuårsperioden " I eptaetia", för man fick hålla igen käften om man inte ville råka illa ut...

Än idag häftar det vid somliga att de var juntavänliga, liksom det finns andra som får etiketten kommunist oavsett vad personen idag röstar på.

[lemon]

Intressant program för en nörd som jag. När jag pluggade statsvetenskap i Lund för dryga 20 år sedan skrev jag en uppsats på 125 sidor om "Konstitutionens roll i den grekiska demokratiseringsprocessen efter 1974". Min handledare ville att jag därefter skulle vidareutveckla den till en bok om modern grekisk politisk historia, men det kom annat emellan: familj, barn och jobb.
Men det var inte det jag skulle säga... Ett skönlitterärt tips är Oriana Fallacis "En man", som handlar om Alexandros Panagoulis. En man som misslyckades med ett attentat mot Papadopoulos, fängslades och torterades svårt.
F.ö. framstår Georgios Papandreou som oerhört ödmjuk, klok och vänlig. Hans sommarprogram för några år sedan var också mycket bra.

[Kalimera]

Ursprungligen postat av lemon

Ett skönlitterärt tips är Oriana Fallacis "En man", som handlar om Alexandros Panagoulis. En man som misslyckades med ett attentat mot Papadopoulos, fängslades och torterades svårt.

Jag läste den för länge sedan och minns den som mycket bra, och tragisk.