![]() |
|
#1
|
|||
|
|||
![]()
"Kalimers" låter ju lite som en väldigt speciell norrländsk variant på ordet Kalimera om man som jag, "fritänker" lite och får till det med en stor gnutta fantasi.
Det mesta är ju väldigt upp och ner sen länge, vad är rätt och fel numera i denna ovanliga och mycket prövade tillvaro? / Hasse |
#2
|
||||
|
||||
![]() Citat:
Hövvaligen! ![]() ![]() / Kajja ![]() |
#3
|
||||
|
||||
![]()
Masse! Önskar att mina signaler någon gång kunde låta bli att ta omvägen upp till hjärnan och i stället gå direkt från ryggraden ut till fingrarna och fritt kunna flyga över tangenterna.
![]() För ett antal år sedan, på en skrivarkurs, fick jag höra att jag är en murare vilket betyder att jag bygger en mening ord för ord som jag sen raserar eftersom jag inte är nöjd. Sen börja om ...Min man säger att jag skriver tre meningar och raderar två. Ligger något i det ... ![]() |
#4
|
||||
|
||||
![]() Citat:
Masse |
#5
|
||||
|
||||
![]() Citat:
/Netwolf |
#6
|
||||
|
||||
![]()
Tack! Gillar att skriva. Ibland blir det ett kåseri ibland en liten reflektion. Då jag lider av ”dys-data-lexi”(egen diagnos) har det blivit en del om datorer mobiler och ”paddor”.
Skriver gärna om då/nu; det var kanske inte bättre förr, men det var enklare - tänker på den tiden då vi hade ”riktiga telefoner”. Och min mans ord då han första gången visade mig hur datorn fungerade, hur jag kunde leta recept. Och att det inte kunde bli fel ...men det kunde det. ![]() |
![]() |
Ämnesverktyg | |
Visningsalternativ | |
|
|