Hälsning från Masses Rehab-jobb

[Kalimera]

Ursprungligen postat av Masse

Det krävs tyvärr numera allt oftare att man står på sig för att man ska få den hjälp man behöver. Skönt för mig att det löste sig så snabbt. Synd om alla dem som inte kan eller vågar tala för sig och kanske inte får det de behöver.

Min mamma (94 år) åkte med ambulans till akuten i höstas. När hon efter en vecka kom hem igen gjorde hon det med ett batteri av mediciner. Hon åt tre olika mediciner innan inläggningen. När hon kom hem skulle hon äta 16 mediciner varje dag. Ingen återkopplingen skulle ske. Mamma gick ner sig, tappade aptiten, orkade ingenting längre.

Jag kontaktade hennes vårdcentral före jul och och fick en telefontid i början av året. Jag och läkaren gick igenom hennes medicinlista, och när vi var klara var vi nere i fem mediciner. Troligen ska det tas bort två till nästa vecka. Nu är hon pigg igen och hänger som vanligt på Messenger och FB.

Om jag inte tagit tag i saken hade hon troligen inte levt idag.

[Catlady]

Det här är också något som förekommer ofta. De övermedicinerar äldre, kanske för att de äldre inte vill "mucka" med läkaren utan bara säger ja. Respekten för läkare är stor.... med rätta (oftast).
Tur att du reagerade, Janne! Som sagt, läkare kollar inte alltid upp de mediciner de förskriver, har själv fått "rätta" när somliga mediciner inte ska tas ihop. Hm, tidsbristen igen, kanske.....
Nå, sorgligt, du borde ju kunna lita på din läkare...... Som patient numera måste du kolla upp vad som sker med dig (konstigt men sant)....
Catlady, som tycker vården är bra men att den har svårt att se individen........

[Mafric]

Å, så tråkigt att höra, Masse! Jag kan inte annat än att sända dig mina varmaste styrketankar!

Jag är inte speciellt aktiv på forumet, men du är helt klart en av de här på forumet som jag sett under alla mina år här. Jag är glad att du är tillbaka och "tittar till oss" när du orkar.
Jag hejar på och önskar dig ett gott tillfrisknande.

[Masse]

Ursprungligen postat av Mafric

Å, så tråkigt att höra, Masse! Jag kan inte annat än att sända dig mina varmaste styrketankar!

Jag är inte speciellt aktiv på forumet, men du är helt klart en av de här på forumet som jag sett under alla mina år här. Jag är glad att du är tillbaka och "tittar till oss" när du orkar.
Jag hejar på och önskar dig ett gott tillfrisknande.

Tack Mafric!

Masse

[Alala]

Åh, Masse, du har nog haft det jobbigt de senaste åren. Men du verkar vara på god väg. Hoppas träningen går bra och ger dig positiva resultat.

Kämparkrafter!

/ Anne

[Masse]

Ursprungligen postat av Kalimera

Min mamma (94 år) åkte med ambulans till akuten i höstas. När hon efter en vecka kom hem igen gjorde hon det med ett batteri av mediciner. Hon åt tre olika mediciner innan inläggningen. När hon kom hem skulle hon äta 16 mediciner varje dag. Ingen återkopplingen skulle ske. Mamma gick ner sig, tappade aptiten, orkade ingenting längre.

Jag kontaktade hennes vårdcentral före jul och och fick en telefontid i början av året. Jag och läkaren gick igenom hennes medicinlista, och när vi var klara var vi nere i fem mediciner. Troligen ska det tas bort två till nästa vecka. Nu är hon pigg igen och hänger som vanligt på Messenger och FB.

Om jag inte tagit tag i saken hade hon troligen inte levt idag.

Janne! Vilken tur för din mamma att hon har en son som du! Det tycks vara vanligt förekommande att man är snabb med att sätta in nya mediciner, men oftast dåliga på att följa upp och ta bort dem.

När jag lades in på sjukhuset i november hade jag sex mediciner. Mest för att slippa repris på min hjärtinfarkt 2016. När jag ”muckade” från sjukhuset två månader senare hade jag recept på femton mediciner. En tredjedel av dem var dock painkillers som varit nödvändiga för att klara de väldiga smärtor som jag haft. Tack och lov är smärtorna nu borta. Tror jag åtminstone! Tar reda på det genom att sakta reducera tabletterna.

Masse

[Kalimera]

Ursprungligen postat av Masse

Janne! Vilken tur för din mamma att hon har en son som du! Det tycks vara vanligt förekommande att man är snabb med att sätta in nya mediciner, men oftast dåliga på att följa upp och ta bort dem.

Jag pratade med en farmaceut förra veckan, och hon blev såå arg när jag berättade vad som hänt mamma. Det kostar samhället massor med pengar och usel livskvalitet för de som drabbas.

[Marianne]

Tråkigt att höra du har det så jobbigt, Masse.
Lycka till med träningen, hoppas du får det bättre snart.

Och så till JANNE: Underbart att din mamma har dig - och att du reagerar!!!

[Masse]

Ursprungligen postat av Alala

Åh, Masse, du har nog haft det jobbigt de senaste åren. Men du verkar vara på god väg. Hoppas träningen går bra och ger dig positiva resultat.

Kämparkrafter!

/ Anne

Ursprungligen postat av Marianne

Tråkigt att höra du har det så jobbigt, Masse.
Lycka till med träningen, hoppas du får det bättre snart.

Och så till JANNE: Underbart att din mamma har dig - och att du reagerar!!!

Tack Anne och Marianne!

Jodå, träningen går bra. Men det går ju självklart långsamt att se resultat. Då är det ju bra att jag är väl rustad med envishet och tålamod vilket det krävs mycket av. Och jag är väldigt glad och tacksam att det är som det är och inte värre. Mina veckor på sjukhus gav mycket god insikt i att det är många som har det mycket mycket tuffare. Inte minst alla som lider av svår demens. Såg mycket av det och det är en gräslig sjukdom för både den drabbade och för anhöriga.

Masse