Första gången!

[piam]

Man ska åka dit man trivs tycker jag😉
Därför åker jag till Samos,efter tjugo
vändor känns de som att komma hem.
97 var sista gången vi fick med gudbarnen
En förbannad gudson fick nog å sa att det
var sista gången han for på nån dj… pensionärsresa.
Han var 17 och vi var inte ens 50 år☹️men vi har inte
glömt,snart är han i samma ålder å då….

Pia

[Alala]

Så är det, det är väldigt trevligt att återkomma till ställen man vet att man trivs på. Också vår första resa till Grekland gick till Kreta. Det är förstås inte så märkvärdigt eftersom Kreta har varit en stor charterdestination redan länge. Men jag har ofta tänkt att varför skall det finnas sååå mycket fint i Grekland, så många intressanta öar, mycket fint på fastlandet? Man hinner ju inte med allt. För mig skulle det egentligen räcka med enbart Kreta för jag har så mycket kvar att se där. Och gamla favoriter.

/ Anne
som skall hålla sig borta från Kreta nästa år.

[MariaJ]

Vi hade också Kreta som första möte med Grekland, året var 1991. Två små barn, anslutningsflyg till Arlanda i ottan, lång transfer till Makrigialos, säkert 3 timmar på den tiden. Vi var helt slut när vi väl var framme. Vi hade en jättehärlig semester men sa på hemvägen att hit åker vi nog inte mer. Två år senare var vi tillbaka
Sen har vi varit där många, många gånger ytterligare och även andra platser på Kreta.
Så Kreta är också mitt nr 1 i Grekland, där kan jag aldrig få nog. Ser fram emot dagen när jag inte behöver jobba längre, då ska vi testa att vara på Kreta en längre tid på senhösten

Maria

[Catlady]

Första gången i Grekland var 1976, Rhodos, och den resan gav mersmak....! Men pga barnafödslar och senare ändrad familjekonstellation dröjde det till 1989 innan jag äntligen kom dit igen. Men då : KRETA, närmare bestämt Rethymnon! Snacka om mersmak, ville inte resa hem... Efter det blev det Kreta, olika ställen (men mest Rethymnon) i ett antal år och först senare började vi upptäcka resten av detta härliga land. Har några gånger testat andra länder. Men, hur mysigt det än är (Italien!), man kommer alltid tillbaka till Grekland och Kreta! Verkar som om att det är en mycket smittsam "bacill" man blir infekterad av, går inte att värja sig ( och det vill man ju inte heller ).
Numer är ett år utan Grekland ett "förlorat" år!
Vartefter åren går ändrar man önskemålen om vad som "ska" finnas på resmålet, från lite fest till tillgänglighet och lite lugn kanske men alltid den där känslan av lycka (som åtminstone jag) alltid känner när jag kliver ur planet på flygplatsen. Och sedan hela tiden på grekisk mark (har funnits tillfällen när jag varit nära att göra som Påven Fransiscus, knäfalla och pussa marken. Det enda som hejdat mig är min stackars gubbe...... han skulle få skämmas över sin galna tant!).
Catlady, som nu längtar tillbaka till Karpathos..........