![]() |
|
#1
|
||||
|
||||
![]()
Nej du Tom, inte åker vi till Karpathos för att träffa svenskar! Vi åker dit för att träffa våra VÄNNER! Greker hela bunten...
![]() Första gången vi kom ner blev vi välkomnade med stora famnen, och nu är vi mer eller mindre adopterade av "våra" familjer därnere. Vi håller kontakten över vintern och längtar efter att få träffas igen till sommaren. När vi är hemma pratar vi ofta om Vasilis, som alltid lyckas hitta oss var vi än är och stannar till med sin bil för att erbjuda skjuts, och som alltid hittar någon ny kusin att presentera oss för... ...om dagarna vi har stått nere i köket på Zephyros och bakat svenskt kaffebröd med Maria, och hennes tvillingpojkar bara längtar efter att vi ska bli klara någon gång så de får smaka... ...om luncherna på Romios, de som tar minst två timmar för att vi har så mycket att prata om med Aggelos och Mitko... ...om långa eftermiddagssittningar på Acropolis, med lektioner i grekiska för Nikos eller Minas... ...om de sena kvällarna på Pelagos, när alla gästerna har gått och det bara är vi och olika medlemmar av familjen Panaretos kvar. Vi sitter och småpratar, spelar och sjunger medan Manolis räknar ihop dagskassan och Ilias och Dimitris städar av borden.... ...om de ännu senare nätterna på Faros, med många skratt tillsammans med Ilias och de andra vännerna... ...om att bara gå omkring på gatorna i Pigadia, stanna till här och där och småprata med alla vi har lärt känna under de trots allt rätt få åren vi har varit där. Alla är lika glada att se oss igen när vi kommer, alla önskar oss välkomna tillbaka när vi reser... Det är MÄNNISKORNA som får oss att återvända till Karpathos år efter år. Vänskap, Tom. Det, du... ![]() Karin som ständigt längtar |
#2
|
||||
|
||||
![]()
Jag var på Karpathos för några år sedan och först blev jag inte säskilt förtjust alls speciellt inte i den lite halvfula staden Pigadia men efter ett tag blev känslan annorlunda. Främst gillade jag nog det grekiska vardagslivet i staden, den otroligt trevliga befolkningen, servicen på tavernorna, maten som överlag var ganska bra. Inte mötte jag många svenskar heller så någon svenskö var det defintivt inte då men det är kanske annorlunda idag. Däremot var det fler turister från vårt västra grannland. Visst är ön karg men den kargaste ö jag besökt är nog Folegandros och det är en av mina absoluta favoriter. I Grekland söker jag främst inte efter grön natur då finns det så många andra bättre platser att besöka i världen. Jag är ingen typisk ö-återvändare utom till vissa knutpunktsöar som är lättare att hamna på än andra för att färjan går därifrån. Är dock helt överygad att jag kommer att åka till Karpathos igen men då kanske om fem eller tio år och inte nästa år.
Eva |
#3
|
|||
|
|||
![]() Citat:
![]() Vi kommer att ![]() |
#4
|
|||
|
|||
![]()
Tack för alla bra svar..... Då förstår jag bättre...och allt det med de vänner man får kan man ju få annorstädes också så det är inte själva ÖN som är så fantastisk då..... Men visst förstår jag att ni som fått vänner där gärna åker tillbaks...
Lissi - som nog inte skulle orka att vara så social hela min semester... |
#5
|
|||
|
|||
![]() Citat:
Lugnet, de fortfarande orörda platserna......... ![]() |
#6
|
|||
|
|||
![]() Citat:
Min nye make och jag har ju tillsammans inte varit på så många öar sen vi träffades men vi är så överens båda att vi vill se NYA platser när vi åker....men ändå ha tid att återvända till favoriter....Så nu har vi 2 öar som vi ska återse, Evia och Tilos....Men så många grekiska vänner har vi ju inte där... Lissi |
![]() |
Ämnesverktyg | |
Visningsalternativ | |
|
|