![]() |
|
|
|
#1
|
||||
|
||||
|
Ja, hoppas du får den bästa omvårdnaden, med trevlig sjukhuspersonal.
Eller som en vän sa till mig, när jag låg på sjukhus för några år sen "Vila dig nu och låt någon söt sjuksköterska pyssla om dig". Mitt lakoniska svar blev dock "Min sjuksyster heter Per". ![]() /Netwolf |
|
#2
|
||||
|
||||
|
Citat:
Citat:
Masse |
|
#3
|
|||
|
|||
|
Hej, Masse!
Undrar också hur det går för dig och hur du mår???? Jag hoppas det går "bättre och bättre dag för dag"... Tänker på dig och önskar dig god bättring! Catlady, som önskar dig god fortsättning på nya året och kanske en resa ..... |
|
#4
|
||||
|
||||
|
Är säker på att det är många som undrar hur tillfrisknandet går. Hoppas det går åt rätt håll.
Kerstin |
|
#5
|
||||
|
||||
|
Hej igen!
Jo tack, rent mentalt känner jag mig ganska ok. Den 28 december blev jag hemskickad från sjukhuset och överlämnad till kommunens omvårdnad. Julen fick jag således tillbringa på sjukhuset utan möjlighet att få ta emot besök av min familj, pga covidrisken. Mina barn och barnbarn tyckte att det var förskräckligt synd om mig, men själv tyckte jag inte att det var någon större prövning. Jag var omgiven av fantastisk personal som skötte om mig på bästa sätt. Nu har jag varit hemma några veckor och försöker att vänja mig vid vår nya tillvaro med hemtjänstbesök många gånger per dygn. Behöver ju hjälp med alla förflyttningar till och från rullstol, säng mm. Har lämnat in ansökan om färdtjänst och sjukresor för transporter utanför hemmet, och i nästa vecka börjar min rehab-träning på sjukhuset 3 ggr/vecka. Min förlamning i benen är oförändrad. Men jag tränar lite varje dag för att försöka få tillbaka lite av alla muskler som försvunnit. Sporrar mig lite genom att vartefter försöka flytta fram gränserna för vad jag kan klara på egen hand utan hjälp. Det ger också nyttig träning. Och det är ju också så att ...... ...... "SKILLNADEN MELLAN DET SOM ÄR MÖJLIGT OCH DET SOM ÄR OMÖJLIGT ÄR JU FÖR DET MESTA BARA ATT DET OMÖJLIGA BRUKAR TA LITE LÄNGRE TID!" ![]() Än en gång! Varmt tack för alla sköna hälsningar och välgångsönskningar! Masse |
|
#6
|
||||
|
||||
|
Citat:
Har du fortfarande inte fått någon diagnos? Du måste inte skriva om du inte vill. Ta hand om dig!
|
|
#7
|
|||
|
|||
|
Många kramar från Norrland.
Pia |
|
#8
|
||||
|
||||
|
Svaret på det är väl Njae!?
Läkarna är mycket svävande. Det mest konkreta är att de tror att det är någon mycket ovanlig variant av något som heter Guillán Bares Syndrom (GBS), vilket är en sjukdom som innebär av att de egna antikropparna felaktigt ger sig på det de ska försvara, dvs i det här fallet den egna kroppens nervtrådar. Det har i mitt fall orsakat förlamning i benen. Mitt hopp är att utvecklingen blir så som är normalt för GBS, nämligen att det med tiden läker och att förlamningen släpper. Mitt kortfristiga mål är att så snart som möjligt utan hjälp kunna förflytta mig mellan säng, rullstol och toa. Mitt långsiktiga mål är att så småningom åter kunna resa till Grekland och Spanien. Till dess är det träning och envishet som gäller. Masse |
|
#9
|
||||
|
||||
|
Hejja Masse! Du har delmål och verkar fokuserad och envis
Det kommer man långt på.Önskar dig god bättring och all lycka❤️ / Kajja
|
|
#10
|
||||
|
||||
|
Citat:
Skickar en massa styrkekramar! / Anne
|
|
#11
|
||||
|
||||
|
Citat:
|
|
#12
|
||||
|
||||
|
Citat:
Själv fick jag en hjärtinfarkt i juni, fick en stent inopererad och låg inne en vecka. Även så pass sent var det besöksförbud på avdelningarna, så jag fick gå ut i hisshallen för att träffa min man när han kom med förnödenheter ... Så även här är det träning och envishet som gäller. ![]() Vi får jobba på, vännen! Det blir säkert bra till slut! ![]() Karin som jobbar på
|
|
#13
|
||||
|
||||
|
Hoppas du kryar på dig riktigt riktigt snabbt!
// KR |
|
#14
|
||||
|
||||
|
Det låter tufft för dig!
Krya på Dig!!! Maria |
|
#15
|
|||
|
|||
|
Jag hoppas också att behandlingen här i Lund ger resultat. Krya på dig.
Marilene |
|
#16
|
||||
|
||||
|
Hur mår du nu Masse?
|
![]() |
|
|