Intryck och tips från mina första resa till Karpathos - del 1

Jag medger att det kan kännas skönt att komma hem från Grekland, men känslan sitter bara i några timmar. När man varit borta två veckor är känslan alltid densamma. Den speciella doften i huset efter att det varit tomt, all post på köksbordet och tillväxten i trädgården.

Mycket snart är man inne i vardagsrutinerna igen och allt blir som det var innan man reste. Det är då längtan tillbaka sätter in. Efter några veckor har abstinensen lagt sig och ett något mer förnuftigt förhållningssätt inträder. Funderingar kring nästa sommars resa infinner sig och planeringen av den kan vara nog så trevlig.

Till Stockholm/Arlanda
Planet till Karpathos skulle lyfta klockan 07.40 den 25 juni (Midsommarafton). Det är lite för tidigt för oss som bor i Katrineholm. Därför hade vi bokat rum på Arlanda hotellby. Anläggningen består av en receptionsbyggnad omgiven at ett antal trähus som inrymmer fyra rum vardera. Vårt rum innehöll två sängar och en våningssäng. Dessa möbler tog upp hela rumsytan. Det var nästan så man klev upp i sängen när man steg innanför dörren. I rummet fanns också en gratis minibar där man kunde förse sig med två Carlsberg starköl och/eller två Ramlösa och några burkar jordnötter. Naturligtvis hade rummet toalett och dusch. Det var ingen lyx men dög bra som natthärbärge. Kostnad, 895 kronor.

Innan vi somnade tittade vi på EM-kvartsfinalen mellan England-Portugal. Sömnen blev kort och dålig, men det kan man ta när Grekland hägrar. Vi åt lite frukost i receptionsbyggnadens restaurang och sedan åkte vi till Benstocken och parkerade bilen. Det var tidig midsommaraftonsmorgon.

I terminal 5 rådde viss förvirring bland dem som skulle resa till Karpathos. På informationstavlorna angavs incheckningsdiskarna 16 och 17. Men monitorerna på dessa platser var släckta. Däremot pågick full aktivitet vid granndisken där resenärer till Korfu flockades. Klockan var ca 06.30 och en timma innan avgång ska man ha checkat in. Det hela kom i alla fall igång. Aldrig har vi varit så sena med incheckningsproceduren som denna gång. Det blev mycket tydligt när vi kom till gaten. Vi traskade ombord direkt och lyfte 20 minuter sent. Under en mycket behaglig flygning spisade vi gubbröra och Texasgryta, mycket gott om jag får säga det själv.

Ankomsten till Karpathos
Planet körde lätt in den förlorade tiden och vi landade på utsatt tid. En inte alltför vänlig vind mötte oss när vi steg ur planet och gick mot flygplatsbyggnaden. Semesterfirarna som gjort sin tid på Karpathos kollade nyfiket in oss. Jag skulle göra likadant två veckor senare.

Ankomsthallen på Karpathos flygplats är liten och bagagebandet ett av de minsta jag sett. Den allra sista resväskan som lades på bandet var våran. Därmed blev vi också sist in i bussen. Någon måste alltid bli sist, så varför inte vi. I Grekland får man inte ha bråttom. Busschauffören Nikos körde oss till Pigadia, en färd på ungefär 20-25 minuter. Det var inte så många i vår buss så det tog inte lång stund att nå vårt hotell, Regina studios.

Hotellet - Regina Studios
Lägenhetshotellet Regina är centralt beläget i Pigadia. Huset är ingen vacker skapelse. En vitmålad betonglåda som förvisso väl sammanfaller med de flesta andra byggnaderna i Pigadia. Hotellet består av 28 lägenheter varav de flesta är enrummare. Lägenheterna är fördelade på fyra våningar och därför finns det hiss. Vår tvårumslägenhet låg på tredje våningen och var stor och luftig. Fyra personer behövde inte klättra på varandra. Balkong mot gata med "störande" trafik. Utsikt mot Pigadiabukten om man tittar åt höger. Luftkonditionering fanns i vår lägenhet och kostade 8,50 € dygnet. Den utgiften tog vi inte. I Apollos katalog står det att hotellet inte har luftkonditionering. Lägenhet nummer 37 har det i alla fall om så önskas. Poolområdet är lugnt och trevligt med en poolbar som serverar det som brukar efterfrågas. Bor man inte på hotellet kan man ändå nyttja poolen, men då kostar det 2 € per person. Ägarna och personalen är strikt vänliga men inte särskilt kontaktsökande. Som sagt var, är man känslig för olika former av trafikljud bör man välja ett annat hotell.




Mitt emot Regina ligger en stor kyrka. På mornarna under vår första vecka klämtade klockorna i kyrkan ganska envetet. Under andra veckan hördes de inte alls, orsak okänd. Kanske var det någon speciell vecka i det grekisk-ortodoxa kyrkoåret. Som kuriosa kan berättas att kallvattnet vid tvättstället var kopplat till vänster. Vid diskbänken var det korrekt monterat. En världslig sak, tyckte säkert den grekiske rörmokaren.

En annan världslig sak är förekomsten av kackerlackor. En kväll när vi var ute och åt lämnade vi båda balkongdörrarna öppna. Då smet en 4 cm lång kackerlacka in på vår toalett där den gick omkring på hyllan under toalettspegeln. Den infångades i ett glas och förpassades över balkongräcket. Kackerlackor är inte farliga. De gör högst en fluga förnär. När jag ändå är inne på ämnet insekter kan det vara bra att veta att jag inte såg en mygga på två veckor. Vi har aldrig besvärats av myggor på våra resor till Grekland, däremot getingar. Sådana fanns det i mängder på Thassos. Det var verkligen ett gissel innan solens nedgång då de återvände till boet.

Pigadia - Karpathos stad
Så fort man packat upp det nödvändigaste måste man ut och leta reda på en supermarket. Kylskåpet måste fyllas med varor som t ex några burkar Mythos och en liten flaska Ouzo Mini. Glöm 12:an, den är ute.

I samband med sökandet efter en supermarket så gäller det att försöka lokalisera sig i omgivningarna. Pigadia är lätt att lära känna. Staden är liten, men eftersom det är huvudorten på ön så är allt koncentrerat hit. Två kvarter nedanför Regina ligger affärsgatan Apodimon Karpathion. Här finns affärer av alla sorter. Gatan är mycket trevlig och en av stadens behållningar. Vad som slog mig är hur lugn gatan är även på kvällar och helger. Inte en massa turister som tränger sig fram och rycker och sliter i souvenirerna. Nej, det var mycket behagligt att strosa på gatorna i Pigadia. Möjligen är det något annorlunda i augusti när Sydeuropa tar semester.

Trafikmiljön är bra men stundtals intensiv. Man undrar ibland om alla som är ute och åker verkligen behöver det. I en ort med bara knappt 2000 invånare så är det trots allt mycket bil- och moppeåkande, och då har jag räknat bort alla hyrbilar. Turistbussar och lokalbussar tränger sig fram på de smala gatorna på ett beundransvärt sätt. Kommer de inte fram så hänger de sig på signalhornet och då kommer den slarviga "felparkeraren" oftast och flyttar sin bil. För att det överhuvudtaget ska vara framkomligt i staden så är nästan varenda gata enkelriktad. Detta gör att det är smidigt att köra där.

Pigadia är som ett litet San Francisco om man enbart tittar på topografin. En del sugande backar finns det. Från hamnen klättar Pigadia upp på bergssidan vilket gör den utmärkt för lådbilsrally.

Som vanligt i en grekisk stad så finns det gott om apotek. Jag tror vi hittade fem stycken. Det verkar som de turas om att hålla öppet, förmodligen för att inte konkurrera ut varandra. Grekiska apotek är trevliga att besöka. Det är snyggt och prydligt och det luktar gott. Vissa preparat är oförskämt billiga i en jämförelse med Sverige.

Bagerier och grönsakshandlare är Pigadia väl utrustade med. Det är på sådana ställen man märker avsevärd prisskillnad på samma varor i Sverige. Däremot när det gäller kläder och CD-skivor så är det lika dyrt och i många fall dyrare än i Svedala. Jag köpte en nyutkommen dubbel-CD som heter OLA 2004. För den fick jag slanta upp 27 €. Men vill man köpa grekisk musik, och det vill man, så måste det ske i Grekland. I Sverige är utbudet nästan obefintligt.
Efter hamnpromenaden, som är lång och trevlig, ligger de flesta tavernor, restauranger och barer. Enligt en oskriven regel bör man aldrig äta på tavernor som ligger efter hamnpromenader eftersom de tar ut högre priser än de som ligger lite avsides. Det gäller inte för Pigadia. Mer om detta under annan rubrik.

Karpathos stad är inte ful och inte snygg. Enligt grekisk standard är den helt OK och det är efter den normen Pigadia ska bedömas. Börjar man dra paralleller med Sverige är man illa ute. Sverige är Sverige och Grekland är Grekland. På något sätt gillar jag när det sticker upp ett armeringsjärn vid vägkanten och att någon böjt till det för att undvika att någon människa blir souvlaki. Risken för att snubbla på järnet och slå sig svårartat föreligger fortfarande. Man ska inte se upp när man går på en grekisk trottoar. Det är hälsosammare att se ner. Medborgarna får ta ett större ansvar för sitt väl och ve här. När grekerna blir lika "ordentliga" som oss svenskar är det inte lika roligt längre.

Resebrevet fortsätter »


Karpathos på Kalimera »
Fler resebrev från 2004 »






HEM

SÖK

FORUM

E-GUIDER

BOKA HOTELL

BOKA BÅTBILJETT

BOKA HYRBIL

© 1997-2019 Janne Eklund/Kalimera