|
|
|
|
#1
2010-02-20, 16:11
|
|||
|
|||
Sv: Första Greklandsminne?
Åh så härliga minnen ni delar med er av...
Mitt första grekminne är av helt annat slag.  Charterresa till Rhodos (Eden Roc) våren -83 med min familj,(3 barn med yngsta 2 år) min dåvarande mans systers familj samt svärmor och svärfar. Min dåvarande svärmor bjöd på resan för 11 personer, så det var hon som bestämde programmet  och då blev det inga utflykter utan vistelse mest i trädgården då hon hade svårt att gå, samt ett par ggr till Rhodos stad. Rhodos i april bjöd på mycket regn, men jag vet att jag skulle få en eftermiddag "ledig" och åka med på cykelutflykt. När jag kom till startplatsen vräkte regnet ner så cykelturen blev inställd. Den 2-åriga dottern försvann spårlöst vid frukost en av dagarna och var borta i en timme..gissa så alla letade. Hon var ju ett omhuldat barn för den grekiska personalen då hon hade långt ljust hår så ALLA letade. Jag har aldrig varit så rädd nån gång då stranden låg nära och hon älskade att bada!. Tack och lov så hittades hon sittande under ett bord i matsalen gömd av en nedhängande duk. Där hade hon suttit hela tiden....Men jag minns de rara grekerna, alla citron/apelsinträd som blommade och getterna som gick lösa i trädgården vid vår bungalow...och den grekiska "doften"....Särskilt i Rhodos stad. Sen dröjde det till 1992 till nästa greklandsresa som var Samos-Patmos och SEN har det ju blivit 1-3 resor varje år.... Lissi 
|
|
#2
2010-02-20, 18:57
|
||||
|
||||
|
Sv: Första Greklandsminne?
1978, kliver av planet i mitten av juni på Rhodos flygplats...rakt in i en vägg av 40-gradig fuktig hetta! Hjälp hur ska vi stå ut här i två veckor!?
Som sagt AC kunde man ju bara drömma om! Bodde på ett litet centralt hotell med toa i korridoren. Men det funkade det med!  Mitt emot vår balkong på andra sidan den lilla vältrafikerade gatan låg en tandläkarpraktik. Avgrundsvrål kunde höras titt som tätt! Fanns det ingen bedövning i Grekland? Här gällde det att inte bita av nån tand! Med jämna mellanrum kom tandläkaren himself ut på sin balkong och tog en cigg och grävde djupt i näsan!  Ovanapå taket på praktiken låg ett litet skjul där det bodde en gammal farbror, han kanske var far till tandläkaren och satt på undantag - vad vet jag? Ja, det var många nya intryck i detta för oss nya land.  Men vartefter dagarna och veckorna gick så upptäckte vi allt det underbara med Grekland: havet, stränderna, solen, maten, byarna, gränderna, blommorna, folket , naturen, musiken.... Sen dess är vi fast - särskilt jag!  Katitzi 
|
|
#3
2010-02-20, 22:17
|
||||
|
||||
|
Sv: Första Greklandsminne?
Citat:
Nästa resa blev många år senare...1996 när jag för första gången öluffade i Kykladerna. 3 veckor blev det på öarna Santorini, Amorgos, Paros och Naxos, en öluff som jag aldrig kommer att glömma. Jag var riktigt lycklig, ja jag hade som kolsyra i blodet, upplevelsen var en knockout i själen och den finns kvar än och har bara vuxit...och nu ska jag flytta till Grekland som pensionär/passionär...greklandspassionär! Yanna
|
|
#5
2010-02-21, 15:09
|
||||
|
||||
|
Sv: Första Greklandsminne?
Vaniljen: finns att köpa i livsmedelsbutikerna - på burk. Heter bara vanilj vad jag kan förstå. Är vitt, kletigt och jättesött. Doppar man en sked i kallt vatten så stelnar det till och man kan äta som en klubba ungefär. Kanske används denna produkt till annan godis/kaktillverkning också, men jag brukar avnjuta den på detta enkla vis. Vore intressant att höra om det används till annat av någon som vet!
|
|
#6
2010-02-21, 17:39
|
|||
|
|||
|
Sv: Första Greklandsminne?
Sommaren 1976 efter att först ha jobbat ihop reskassan genom att rensa ogräs i kommunens rabatter. Tågluff till Brindisi i Italien och vidare med båt till Korfu. Bodde på ett tältläger fullt med likasinnade ungdomar från hela världen. Fest hela nätterna och på dagarna for vi runt hela ön på hyrda rostiga moppar, upp i bergen och ner till paradisstränderna. Efter en vecka åkte vi via Pireus till Ios. Där fortsatte partyt men lite för häftigt för vår smak. Fantastiska öar och upplevelser i en värld som inte finns längre. Trängas med djur på båtarna, inget vatten utom två timmar om dagen, sova på stränderna, stränder för sig själva även i juli-augusti ..
Men som tur är finns fortfarande havet, maten, bergen, alla dofter och den sköna atmosfären, attityden till livet kvar. Pyttan
|
 |
|
|
Hybrid-visning
