Sparkande barn

[Katta]

Ursprungligen postat av litentuva

En del verkar tro att barn skriker för skojs skull, eller för att de är ouppfostrade... Kanske tycker man att deras föräldrar är urdåliga som inte får tyst på dom ... Jag tror alla föräldrar blir stressade om deras barn skriker , i synnerhet om de har ont eller är övertrötta, att då få blickar / suckar av passagerare runt omkring gör ju inte saken mindre stressig...

Barn kan vara sjuka, rädda, trötta, ha olika diagnoser och handikapp som gör att de både skriker/gapar/gråter eller inte kan sitta still - absolut!
Och vid sådana tillfällen är det precis som du säger sjukt stressande som förälder, man känner att ALLA tittar på en och tycker att man är rätt kass.
Men jag tycker att det brukar vara väldigt uppenbart, som åskådare, om föräldrarna faktiskt gör så gott de kan eller väljer att kolla bort och ignorera det barnet håller på med?!

Jag tror att det är SÅDANT uppträdande som de flesta i den här tråden motsätter sig!
Inte att inte barn får vara barn.

[myssa]

Ètt litet inlägg i debatten...
Har själv rest med barn sedan länge och gör det ibland nu också (är fostermamma)
Vad jag tänker är att man som vilken resenär som helst på ett flygplan, buss eller vad som helst ska visa hänsyn till sina medpassagerare. Vare sig man är sur, full, gubbe, kärring eller barn. Barn är ju alltid barn och vet inte alltid när och för vem hänsyn ska visas. Alla barn har inte heller fått info om hur allting ska gå till. Ibland sker det som någon nämde tidigare att föräldrar slår av och tar sig en drink och låter barnen leka lite fritt. Men man kan alltid ödmjukt be om förståelse om man vill vila eller bara få sitta lungt i sin stol utan hamrande fötter bakom sin rygg. Det brukar oftast gå bra. Eller varför inte fråga barnet vart de skall bo på resmålet eller om det är spännande att flyga. Man kommer oftast längst med vanligt och normalt prat.
En annan tanke är att man vet ju aldrig vad som ligger bakom barnets vilda lekar.
Ska berätta om en tur då jag ville sätta upp en skylt vid våran plats där det skulle skrivas.
" Detta är ej mina barn, jag har inte uppfostrat dessa vildar, men ha medkänsla för dessa två små flickor kommer från ett hem där dom varit mycket utsatta och tyvärr har deras föräldrar aldrig gett dem något utom slag och skrik, dessa barn har aldrig haft någon som sagt vad som är rätt eller fel, nu försöker vi ge dem hjälp och stöd för att lära sig hur vardagliga saker går till, detta är deras första flygtur."
Men den skylten satte jag aldrig upp utan bet ihop och kände andras blickar som inte var milda.
Tur som är så är ju Grekland nära och hade det legat längre bort hade inte barnen orkat sparka så många timmar
Myssa...reser på tu man hand med mannen sin snaaaart