![]() |
|
#1
|
||||
|
||||
![]()
Janne, Agia Roumeli är verkligen en pärla, säger jag som bara bott där vid två tillfällen.
När Samaria-vandrarna har lämnat byn infinner sig ett lugn och man känner en harmoni. Invånarna är vänliga och trevliga mot oss övernattare. Mornarna är tysta och lugna och gubbfiket öppnar tidigt, om dom ens stänger. Samariavandrarna är inte störande på något sätt. Dom piggar upp den dåsiga tillvaron. En hel del "vanliga" vandrare, hikers, har stället som bas och gör dagsturer. Janne, jag tror du skulle trivas i Agia Roumeli! Birgitta. |
#2
|
||||
|
||||
![]()
Vi bodde 3 nätter i Agia Roumeli för 14 år sedan. Hade då vandrat ner för Samariaravinen med full packning. Idiotiskt kan man tycka idag, men man var ju 14 år yngre. Hade i alla fall en fruktansvärd träningsvärk dagen efter. Firade Stickans 50-årsdag på taverna Samaria, tror jag den hette. Åt och drack gott, blev bjudna på en flaska vin som födelsedagspresent. Betalade med kort - och jag skäms fortfarande - det drogs aldrig från kontot. Något måste ha gått helt fel. Oj, så många minnen som dyker upp när man tänker tillbaka. Vi åkte sedan båt till Sougia, en underbar liten by. Därifrån vandrade vi, fortfarande med full packning till Chora Sfakia. Sista biten innan man kom upp till vägen ner mot byn var en mardröm. Smalt, brant, rullgrus, å fy fabian vad rädd jag var. Men som alla kan förstå, så överlevde vi.
Kerstin |
#3
|
||||
|
||||
![]()
Tackar också för väldigt fin rapport!
/ Anne ![]() |
![]() |
|
|