Resebrev från Grekland 2004

 

© Text & bild: Janna och Krille

Resebrev 7-21 augusti 2004

Paros och Naxos

I mars i år bokade vi en kombinationsresa med Apollo - en vecka på Paros och en vecka på Naxos. Lördagen den sjunde augusti var det äntligen dags att åka, efter en lång tid av längtan med nedräknaren på över hundra dagar.

Lördag 7 augusti
Vaknar hemma hos mamma och pappa i Katrineholm vid fyratiden på morgonen, äntligen är det dags! Eftersom mor och far ska åka med samma plan som oss till Santorini åker vi (jag och min sambo Krille) tillsammans med dem till Arlanda. Väl framme upptäcker vi att ett enda plan är försenat, vårat... Men förseningen var bara ett par timmar och tiden går fort, vi fördriver den med internet i SkyCity och dyrt men gott fika i avgångshallen. Vi är ju på väg mot Grekland, så det är inte mycket som kan få oss på dåligt humör.

Flygresan gick bra, även för en flygrädd typ som jag själv, och den härliga värmen slår emot oss när vi med förväntansfulla steg kliver ut i den varma, välbekanta greklandsluften.
Vi åker buss till hamnen där båten Alexander, specialchartrad av Apollo, ligger och väntar på oss. Ett stort gäng svenskar och norrmän har fått tillbringa hela dagen i hamnen på grund av deras tidiga landning och vår försening, synd att Apollo inte kunde ordna något bättre för dem än att sitta där hela dagen.

Båten tuffar på mot Ios, Paros och Naxos och vi är ivriga att få släppa av festprissarna på Ios så vi äntligen kan få komma till lugnet i Piso Livadi på Paros där vi ska tillbringa vår första vecka. Jag är lite orolig över att resan ska bli under mina (höga) förväntningar, tvivlar dock på det. Runt åtta är vi framme på Paros, i Piso Livadi faktiskt, så bussresan till hotellet, Iliachtida, går på cirka en minut.

Vi packar upp, duschar och beger oss sedan ner till hamnen för en sen middag vid strandkanten (inte i Greklandssemesterperspektiv dock). Äntligen framme!

Piso Livadi.

Söndag 8 augusti
Sängarna är stenhårda (såklart), jag har ont i halsen och hälften av utsikten från vår balkong består av en stor grusparkering. Dagen börjar lite segt, men så fort huvudet klarnar och jag minns var jag befinner mig blir jag glad igen. Hotellet vi bor på är mer som rooms än hotell, det finns ingen reception (och det ska visa sig att städningen är lite si och så senare) och det är litet, bara åtta lägenheter. Det är rent och fräscht och bara ett stenkast från hamnen. I och för sig ligger allt i Piso Livadi ett stenkast från hamnen, då det är rätt litet...

Jag letar snabbt upp bageriet och köper en limpa som vi äter tillsammans med nutella och fruktyoghurt och juice (på två veckor hann vi väl prova sisådär tio juicesorter). Underbart gott med nybakt bröd.

Vi börjar söndagen med en promenad till grannbyn Logaras för att kolla upp stranden. Den visar sig vara riktigt fin, precis lagom stora sandkorn som är som små, små stenar och lite sådär lagom stor med tavernor och cafeér att svalka sig vid.

Vi gick förbi Apollo-guiden (man kunde haffa henne på en taverna vid stranden denna förmiddag då Apollo inte har något kontor här i Piso Livadi) men tyckte väl inte att vi behövde veta något mer än det vi redan hade tagit reda på genom Kalimera och Jan Bergtun´s hemsida så vi gick till stranden direkt istället. Vi gick inte på välkomstmiddagen på Naxos heller, och åkte inte på några arrangerade utflykter, utan ville hellre fly charterstuket och känna oss så fria som möjligt.

Dagen förflöt med sol och bad och en lång lunch på hotellet för att akta oss för att bli kräftfärgade.

Vi gick förbi Logaras och kom då till stranden Pounda Beach dit ungdomar från hela Paros strömmar till. Om man gillar hög musik och tolvtusen parasoll med tillhörande solstolar och solkrämsinsmörjande personer som vill visa upp kroppen ska man gå hit. Vid Pounda Beach finns en stor beachclub med pool, där de säljer kläder, alkohol och snabbmat, samt gör hennatatueringar och sånt. En sak som var jobbig att se var en liten apa i en liten bur för allmän beskådan, och de hade också en papegoja och stora fiskar i ett litet akvarium.

Måndag 9 augusti
Börjar slappna av och glömma det stressiga vardagstempot. Vi har hittat en favoritrestaurang, en italiensk, den ser mer ut som ett café utifrån och ligger allra längst bort före backen mot Logaras och denna rekommenderar vi starkt för den som har vägarna förbi. Man ser inte så tydligt vad den egentligen heter, men det står PizzaRoni på en liten skylt, och den ligger under något som heter Hotel Andromache. Supergod pasta och glass, och ägarna Marios och Kalyopi Kitas var riktigt trevliga människor.

Vi är lite besvikna på att det inte finns små frallor på bageriet i Piso Livadi (åt såna i Parga förra året och de var så mjuka och goda). Vi frågade Marios om han visste var vi kunde få tag i såna och han erbjöd sig direkt att beställa såna åt oss till tisdag förmiddag då "the breadman" kom till hans restaurang, snacka om schysst.

På måndagen tog vi bussen till Parikia (hur kan Apollo göra en sån miss att de skriver Paprika i sin adress istället för Parikia i en faktabroschyr?).

Vi åkte igenom Lefkes men tyckte väl inte det verkade så speciellt så vi stannade inte (miss kan jag tycka såhär i efterhand, man såg väl inte det fina från bussfönstret).
Från Parikia, som för övrigt verkar skitmysigt med gränder och en massa ö-luffare tog vi båten till Antiparos.

Väl där besökte vi droppstensgrottan och badade sedan på en strand strax utanför Chora, eller vad nu den otroligt mysiga "huvudbyn" heter.

På kvällen åt vi resans första pizza, de grekiska pizzorna är så himla goda med den självklara tzatzikin till.

Båtarna i Piso Livadi.

 

Tisdag 10 augusti
Vi tog en liten sovmorgon i väntan på brödet från Marios. Jag gick ner till hans restaurang vid kvart över nio men när jag hade suttit där och pratat med en amerikanska från Las Vegas i 45 minuter över ett glas juice "on the house" och brödet inte kommit ännu gav han mig tre stora baguetter från gårdagen också "on the house" och bad om ursäkt. Det gjorde mig absolut ingenting, jag hade haft en trevlig pratstund med amerikanskan, som berättade att hon och Marios hade drivit en restaurang tillsammans i New York förut. Spännande, vad vissa har upplevt roliga saker!

Spenderade dagen på Logaras-stranden, åt glass och skrev vykort.

Onsdag 11 augusti
Hittade äntligen ett riktigt gott bröd till frukost, baguetter med frön på. Mums. Vi bestämde oss för att gömma oss för solen litegrann idag, Krille började bli röd och det är aldrig kul att bränna sig. Vi tog bussen till Parikia vid elva och strosade omkring i gränderna och bara myste. Gick till ett internetcafé och kollade Aftonbladet och åt sedan pizza till lunch på en av tavernorna vid vattnet, det var på Paros första restaurang, skoj!

Det var dock lite dumt att äta så stor lunch som pizza, för båda blev skitsega och efter en timmes sömn på rummet tvingade vi oss ner till stranden inne i Piso Livadi. Stranden är liten och perfekt om man vill ta ett eftermiddagsdopp.

Fortfarande mätta efter pizzan slappade vi lite på rummet innan vi provade en grekisk taverna vid namn Stavros för kvällens måltid. Helt okej mat.

När vi traskat hemåt och jag befann mig inne i badrummet hör jag "Janna, kom hit och kolla..." Krille lät lite konstig på rösten så jag klev ut i rummet igen. "Jag tror det är en kackerlacka i slaskan!" Uuuh...

Vi smög fram till köksdelen där vattnet stod rinnande inför tandborstningen och kikade på en svart, blöt typ. Efter diverse dividerande om hur vi skulle göra för att bli av med vår nye kompis (Krille ville mosa den, jag sa att det inte alls var någon bra idé osv.) sa Krille att det nog var en syrsa och plötsligt var vi inte alls lika rädda längre. Hm. Vi tog kort på kompisen för senare utredning av vad det egentligen var och sedan fick Krille anta rollen som räddaren i nöden och stänga in honom/henne i en Pringles-burk, där den förde ett himla liv och så gick vi ut och släppte ut typen, efter viss rädsla för att bli attackerade. Sen sov vi, gott...?

Minimarket i Piso Livadi.

Torsdag 12 augusti
Provade Golden Beach idag, en lång, gul och härlig strand, surfarnas paradis. Det tar bara cirka tio minuter med bussen från Piso Livadi dit.

När vi tröttnade på sanden som blåste omkring och lade sig överallt åkte vi tillbaka till Piso Livadi och åt en lång, sen lunch på Stavros, sedan badade vi lite på bystranden. På kvällen satt vi och pratade med våra grannar från hotellet på en restaurang vid hamnpromenaden, ett trevligt par från södra Sverige med en jättego son som heter Axel.

Fredag 13 augusti
Igår gick vi på en promenad upp bland husen i Piso Livadi och spanade mot Naxos, då såg vi en liten badvik strax bakom vårt hotell. Den bestämde vi oss för att prova denna dag. Vi fick vara i stort sett ifred, bara fyra andra dök upp, och vi höll oss på behörigt avstånd från varandra. Det var lungt och skönt. Tyvärr var botten full av stora stenar med någon sorts vattenmossa på. Men vattnet var ju simbart ändå.

När vi legat där några timmar åt vi en grekisk sallad till lunch, och insåg att vi var brända.
Stranden vi låg på låg som i en gryta mellan klipporna där vi blev kokade, så resten av vår sista dag på Paros var vi inomhus och slappade. Min underläpp har svullnat upp så den ser ut som värsta silikonläppen, inte så himla läckert kanske.

På kvällen tittade vi på OS-invigningen på en grekisk taverna, häftig känsla att se den i Grekland.

Lördag 14 augusti
Inte förrän på fredagskvällen fick vi veta när och hur vi skulle bli förflyttade till Naxos, en såndär grej som gjorde oss lite irriterade, det hade ju varit bra att veta lite tidigare med tanke på planering och sånt.

Men sak samma. Vi blev hämtade av en minibuss klockan tio på förmiddagen och skjutsade till Parikia. Där fick vi vara i en timme ungefär innan det var dags att kliva ombord på Blue Star Paros som skulle ta oss till Naxos.

När vi var i Parikia passade jag på att söka upp ett apotek för att fråga om lämplig behandling för min läpp, som vi det här laget var full med hårda, variga skorpor - inte speciellt mysigt, och apotekaren kom fram, synade läppen och sa "Aaa, 'erpes!!" Nää... jag förklarade leende för honom att det var solen som gjort det och fick någon sorts bra läppbalsam att stryka på.

Framme på Naxos möttes vi av en Apollo-tjej som skickade iväg oss i en taxi till vårt hotell, Korali Garden. Hotellet är superfint och vi får ett stort rum med mjuka (för att vara i Grekland) sängar. Jag undrar varför de inte använder bäddmadrasser? Undrar om de inte har det hemma i sina egna sängar heller?

AC-n kostar 35 euro per vecka och det betalar vi raskt när vi kommit hem efter kvällens tavernabesök, rummet kokade trots fördragna gardiner!

Nära hotellet, som ligger cirka 10 minuters promenad från Sankt Georgestranden, ligger ett bageri och en jättestor affär, som heter Koutilaris eller något sånt. Det kändes inte så mysigt att gå och handla på den, mer som en ICA-affär i Sverige, men det var billigt och vilket utbud! Mycket gott hade de där. Bland annat Bailey's och Heineiken och några snacks som heter Bally Nuts, som jag starkt rekommenderar om ni inte har provat dem. Till skillnad från vår balkong på Paros känns den här på Korali Garden mysig (om än liten som tusan) och vi tillbringade många kvällar med kortspel, korsordstidning och god dryck där.

Det känns bra att vara på Naxos, lite mer liv i kontrast till lugna Piso Livadi, jag tror man behöver både och i lagom dos.

Söndag 15 augusti
Efter en ruskigt skön natt med AC och bra sängar åt vi frukost. På bageriet en minut från hotellet finns en massa mumsigt men personalen verkar inte vidare värst trevlig.. de kanske är stressade. Jag gick till stan och spanade efter Apollos kontor i typ en timme, och när jag väl fann det för att fråga efter rum till mor och far (som kommer hit imorgon bitti från Amorgos) var det fullbokat. Jaja, inga sura miner för det, jag gick ner till stranden och kollade på rum för egen maskin istället. Fastande i en timme hos en mysig grekisk dam som hette Chrissanti som visade mig sex olika rum, tyvärr väldigt små... Hennes engelska var i stort sett obefintlig och min grekiska likaså, men vi kommunicerade rätt bra ändå, häftig upplevelse.

Vi badade i poolen idag och tog ett dopp på stranden, men jag måste akta mig noga för att inte få vatten på läppen som fortfarande ser äcklig ut.

Åt mat på hamnpromenaden, som är alldeles för livad för vår smak. Åt god glass på ett ställe som heter WaffleHouse, de hade typ 25 glassorter att välja mellan, rekommenderar det starkt. Vi åt där varje kväll från och med denna. Wafflehouse finns både inne i Chora (i början av hamnpromenaden går man upp till höger mot den grekiska restaurangen Flamingo, men tar höger istället och där ligger det, smockfullt med folk jämt, i alla fall när vi var där) och vid Plaka.

Utsikt från gammal ruin före Plaka.

Måndag 16 augusti
Vid tio kom mamma och pappa, de hade hittat ett rum precis bredvid vårt hotell, på ett ställe som heter Studio Beys, fint och fräscht. Vår hotellgubbe (ja, han som har Korali Garden) blev sur för vi hade frågat honom om han hade något ledigt rum åt dem, det hade han, men det var källarrum och det ville de helst inte ha. Synd att han blev sur, men det skadar mest honom själv.

Vädret var denna dag molnigt och blåsigt, inte alls roligt. Vi hittade en mysig liten badvik mellan Agia Anna och Plaka, strax före nudistdelen. Solen tittade fram rätt ofta mellan molnen, så det var skönt att ligga där, om än lite kyligt när den försvann.

Janna och mamma i Apollonia.

 

Tisdag 17 augusti
Hyrde vespor på Moto Falcon som ligger nedanför Mikes Bikes. 11 euro per dag om man hyrde i två dagar. Vi var lite oroliga för vädret men gav oss upp i bergen ändå. Tyvärr var det blåsigt och mamma och jag frös, men vi kämpade oss framåt ändå, inspirerade av den vackra naturen och de grekiska byarna som ser ut att vara ditskvätta på sluttningarna med en pensel vit målarfärg. Under dagen såg vi ett litet kapell, ett kitrondestilleri, en kouros, massa kossor, getter och smala, smala hästar. Vi åt lunch i Filoti och badade vid Sankt Georgestranden en stund innan vi gick till hotellet för uppfräschning och balkongmys.

Vi har även här på Naxos hittat en favorittaverna, en mysig grekisk som ligger precis vid Moto Falcon och Mikes Bikes, den heter Farao och har den bästa maten hittills, samt bra service.

Onsdag 18 augusti
Vi tog vesporna och styrde kosan mot Apollonia. Besökte ett kloster på vägen dit och en gammal borg som var rättså raserad. Det är kul att se så mycket saker ögat inte är vant vid.
I Apollonia tittade vi på den andra kourosen och badade på stenstranden där. Det var superhöga vågor eftersom det blåste rätt mycket, roligt! Tyvärr hade vi sällskap av en massa läskiga getingar på stranden..

Vi visste att vi hade ganska lite bensin i vesporna men tog det osäkra före det säkra och åkte tillbaka mot Chora, det var ca två mil till närmsta bensinstation. Efter femton minuters körning stannade en av vesporna och vi släpade den uppför backarna, för att komma till någon by. Som en gudagåva stod plötsligt en tysk med en fyrhjuling och en bensindunk vid vägkanten och studerade utsikten och han gav oss lite bensin. Men när vi tänkte åka vidare ville vespan inte starta i alla fall, och vi insåg att de inte var bensinen som var felet. Vi kom efter ytterligare lite promenerande fram till ett hus där vi fick hjälp att förklara för vespauthyraren var vi befann oss och efter en timmes väntan åkte mamma och jag mot Chora och Krille och pappa fick stå kvar och vänta på mekanikern - så skulle de raca ifatt oss sen... hmm...

På vägen blev vi omkörda av en kille utan hjälm på en stor Suzuki-motorcykel som åkte på bakhjulet förbi oss i full fart. "Det var mekanikern" sa jag samtidigt som mamma sa "Det kan INTE ha varit mekanikern i alla fall". Det var mekanikern, berättade pappa och Krille som hann ifatt oss lagom vid tankningsstoppet lite längre fram. Hehe, greker i trafiken...

Torsdag 19 augusti
När vi stod och väntade på bussen till Plaka kom en taxichaffis och haffade oss och vi antog hans erbjudande då det inte blev så mycket dyrare. Han pratade massor, det var jättekul att lyssna på honom. Han sa att på vintern drack han mest och vilade och på sommaren jobbade han hela tiden. Vi frågade om han tyckte det var dyrt med mat och så, men han skrattade massor och sa att han åt för fem euro per dag på en restaurang. Han var en kul typ. När pappa sa att de bodde på Studio Beys skrattade han i flera minuter och sa "Ahaha, Studio Beys, at the ferry, ella ella..." och så frågade han om vi kände en massa olika personer, vilket vi tyvärr inte gjorde för då kanske vi hade fattat vad som var så roligt. Men vi skrattade gott ändå, han var väldigt medryckande.

Vi badade vid Plaka hela dagen. Härlig strand! Gillar den bättre än Agia Anna och Prokopios, den verkar vara bredare, i alla fall efter vad vi sett från bussen av de andra stränderna.

Tittade på solnedgången vid portaran och åt middag på Koutoki i gamla stan, en mysig liten grekisk taverna, som verkade väldigt populär. Nötterna och drycken intar vi på mamma och pappas balkong på kvällarna istället för våran, bäst att inte göra hotellgubben upprörd i onödan.

Fredag 20 augusti
Sista dagen i paradiset!
Mamma och pappa åkte till Santorini på förmiddagen, med en båt som biljettförsäljaren sa "It's a big boat, never delayed" jo tjena, klart den var... men bara en halvtimme. Krille och jag började dagen med att strosa runt i stan och kolla på resväskor, upptäckte att de var billiga och såg ut en som vi köpte senare på kvällen. Vi hade planer på att åka till Moutsouna och bada men tänkte lyxa till det med parasoll eftersom vissa av oss var brända och vågade inte tro att de hade det där, så vi åkte till Plaka. Parasollen kostade 7 euro, så det är inget jag rekommenderar till den som vill spara pengar. Man kan köpa sig ett eget för samma summa, och ha hela tiden.

Efter stranden packade vi och sedan på kvällen åt vi veckornas dyraste middag, 30 euro inklusive dricks till den trevliga personalen på Farao. Men det var det värt!

Solnedgång från Portaran.

Lördag 21 augusti
Åkte från Naxos till Santorini runt åtta på morgonen och njöt av den sista anblicken av havet och solens värmande strålar från däck.

Väl framme på flygplatsen satt vi och läste och väntade in planet, som avgick 14.30 grekisk tid. Handlade lite taxfree och klev slutligen ombord på planet för en hemfärd mot Sverige där vi landade efter en bitvis aningen skakig färd. Ute kände man direkt att hösten var på G och allvaret väntade runt knuten.

Veckorna kan sammanfattas som härliga, vi flydde charterstuket och gick inte på välkomstmöten och sådant och njöt av att det var så pass lite svenskar, det var mest bara greker överallt, och en del fransmän. Vädret var soligt med blå himmel bortsett från två, tre molniga dagar. Det var inte överdrivet varmt, antagligen beroende på att det blåste en del. Kvällarna var lite kyliga tyckte den halvan av oss med kvinnligt kön, vi var glada över de nedpackade byxorna som kom väl till pass. Men, ett gott råd: Packa inte för mycket, det gjorde vi och det misstaget gör vi inte om. Man använder ju faktiskt inte särskilt mycket kläder, det är nog snarare en sorts charm i att bara ha ett par ombyten.

Nu börjar vi spara mynt i en plastflaska igen, och vi får se om de tar oss ända till Parga och Korfu nästa sommar.

Kramar/Janna och Krille, Umeå

Priser:
Lunch typ grekisk sallad, tzatziki, bröd, fried potatoes och vatten: 10-13 euro
Middag tzatziki, souvlaki, stuffed tomatoes, bröd, vatten: runt 17 euro
när vi åt pizza var det ibland lite dyrare då de kan kosta uppemot 9 euro styck
Grönsaker och frukt i butikerna något billigare än i Sverige
Bensin billigare än i Sverige, men inte superbilligt
Buss är billigt, man tar sig långa sträckor för ett par euro

Vi drack vatten till i stort sett all mat, då vi inte gillar vin (vilken miss va?) och det gör förstås att maten blir billigare. Man blir lite blind av att inte känna euron så bra och tycker att en eller två eller tre euro inte är så mycket, men många bäckar små... Vi passade dock på att unna oss ordentligt av vad vi ville ha och man kan säkert leva betydligt billigare. Vi tycker prisnivån är ungefär samma som förra året då vi var i Parga, men minns inte exakt vad vi gjorde av med då.

 

Läs mer om öarna i resebrevet:
Naxos » | Paros »
Fler resebrev från 2004 »






HEM

SÖK

FORUM

E-GUIDER

BOKA HOTELL

BOKA BÅTBILJETT

BOKA HYRBIL

© 1997-2019 Janne Eklund/Kalimera