Kalimera - ditt fönster mot Grekland och de grekiska öarna.

ÖVÄRLDEN FASTLANDET INFÖR RESAN UNDER RESAN ÖLUFFA
OM GREKLAND FORUM E-GUIDER BOKA HOTELL SÖK

Resa till Amorgos och Folegandros. Del 4.

Folegandros

Så kom jag då äntligen hit. En ö jag velat besöka i många år. Och jag blev allt annat än besviken. Folegandros påminner lite om Amorgos till utseendet. Den är bergig och ganska karg. Stupen som sluttar brant ned i havet uppe i Choran påminde mig mycket om Santorinis stup (längs med de gamla serpentinvägarna).

 

Folegandros.

Folegandros.

 

 

Fenomenalt vacker! Med en mysig liten hamn som välkomnande omfamnar en vid ankomsten. Därifrån tog jag bussen upp till Chora där jag tänkt att finna mig ett boende. Ett sådant hittade jag. Hotell Castro som ligger i muren som omger den lilla staden. Ovanpå mitt rum fanns en takterass med sällan skådad skönhet. Utsikten vette rakt ut över klippan och havet och när man stod där så såg man den lilla kyrkan med sin slingrande gångväg upp snett till höger. Hotellet var mycket fint. Dock ingick ingen transfer till och från hamnen. Men det låg högst upp i castro och det tog högst ett par minuter att nå alla de små torgen, restaurangerna och busstorget.

Kostnaden här per natt var dyrare än på Amorgos men då det nu närmade sig slutet på min resa och jag fortfarande hade reskassepengar kvar till boende, så tyckte jag det var värt det. Wifiuppkopplingen på detta hotell är gratis men fungerar endast utanför receptionen.

Det blåste kolossalt på Folegandros, men det höll den värsta värmen borta så det var inget som störde mig det minsta.

Efter att ha gjort mig hemmastadd på hotellet gick jag ned i choran för att se mig omkring samt ta reda på busstider, stränder och sevärdheter på ön.

Och…vilken chora! På många sätt lik Amorgos Chora men ännu mer Bröderna Lejonhjärtelik. Helt fantastisk och så mysig!

 

Mysiga Chora på Folegandros.

Mysiga Chora på Folegandros.

 

Faktiskt ännu mysigare.
Stillsam men ändå livlig och väldigt charmig.
Här fanns lite större utbud av små musikpubar och olika torg än vad man kan hitta i Egiali.
Det känns egentligen inte riktigt rättvist att jämföra Amorgos och Folegandros eftersom de båda öarna är fantastiska på lite olika sätt.

Jag gick till den lilla turistinformationen som ligger precis då man kommit in i själva choran för att få tidtabeller för bussarna. Det visade sig att bussarna gick tätt till Angali beach men att badbåtturerna var tillfälligt inställda till Katergo och andra stränder pg.a den hårda vinden. Det är klart att det var synd på ett sätt att inte få uppleva dessa stränder, samtidigt berättade lokalbefolkningen för mig att när det är så blåsigt så är dessa stränder svåra att bada vid. Detta gällde även Livadi som ligger närmare hamnen. De rekommenderade därför Angali och Agio Nikolaos, som ligger mer i lä från vinden.

 

Angali beach. Folegandros.

Angali beach.

 

Jag tog bussen ut till Angali beach nästan varje dag (de fyra dagar jag spenderade på Folegandros). På busstorget träffade jag första morgonen en trevlig kvinna från Aten, som sedemera i vuxen ålder flyttat till USA. Vi slog oss i slang och hängde tillsammans större delen av min tid på Folegandros. Många timmar spenderades på tavernorna som ligger ovanför den vackra stranden. Här intogs mången smaskig Meze.

En av dessa dagar tog vi badbåten ut från Angali beach till grannstranden Agios Nikolaos. Vi slog oss ned på våra badlakan (jodå Spindelmanhandduken hängde fortfarande med) i våra bikinis, slöt våra ögon och njöt i solen. När jag, en stund senare, öppnade dem igen var vi omgivna av spritt språngande nakna människor. Min nyfunna väninna, som är betydligt äldre än mig, tyckte detta kändes jobbigt. Fast vi skrattade mest och insåg att det nog var vi som hamnat lite på fel del av stranden (detta var den del av stranden som ligger längst bort från den lilla tavernan). Då jag senare pratade med en annan nyfunnen bekantskap på ön så berättade han att Agios Nikolaos en gång i tiden varit en renodlad nudiststrand.


Enligt honom var det den första stranden i hela Grekland som tillät nudism (huruvida detta uttalande är ett uttryck för lokalpatriotism eller faktiskt stämmer vet jag inte). Nu för tiden är det dock en vanlig strand även om nudism inte är förbjudet. Han menade att många nakenbadare åker hit av nostalgiska skäl. Eller bara för att ta ett traditionellt nakendopp på den första nudiststranden i Grekland.

Turistbyrån på busstorget vid Folegandros tar kort f.ö emedan den mindre turistbyrån inne i choran inte gör det. Kan kanske vara bra att veta?

I övrigt var det kontanter som gällde överallt på ön (utom då hotellet skulle betalas).
Efter ett par kvällar hade jag dessutom funnit min favoritmusikpub. Aquarious som ligger på den pyttelilla "bargatan" i Chora. Trevlig ägare och helt suveränt bra musik. Mycket gammalt såsom Pink Floyd, Nick Cave m.fl. Och mycket blues. Och enormt goda Gin & Tonic.

Från början hade jag tänkt att återvända till Santorini redan den 22/6 för att vara i god tid till flyget hem som skulle gå på natten mellan den 24 och 25:e. P.g.a den hårda blåsten vågade jag dessutom inte lita på att seajet skulle gå. Men jag blev så förälskad i Folegandros så jag valde att stanna en dag extra och istället ta Aqua Spirit (vanlig färja) till Ios och från Ios sedan Blue Star till Santorini den 23/6. Detta tog inte särskilt mycket extra väntetid eller restid då det bara krävdes en timmes väntan i hamnen på Ios. Där kände jag mig f.ö som en riktig tant. Hela hamnen kryllade av 18-25 åringar vid denna första anblick och detta trots att det ännu inte var högsäsong.

När jag lämnade Folegandros så skar det visserligen lite i hjärtat. Men jag hoppas på att kunna återse både henne och Amorgos igen ganska snart.

 

Kalinichta Folegandros.

Kalinichta Folegandros.

 

 

Tillbaks till Santorini för hemfärd
Väl på Santorini så hyrde jag ett rum i Kamari på ett mysigt litet hotell för 30 euro natten. Det var en studio och på hotellet fanns även pool och mysig liten trädgård med sittmöbler i skuggan. Det hette Sweetheart och låg ca 10 minuters promenad från Kamari. Den sista kvällen strövade jag omkring i Kamari och lyckades hitta flera orörda områden på stranden (där det inte fanns några solstolar eller folk).

Jag satte mig ned för att betrakta hur månen speglade sig i havet. Och då mindes jag precis varför jag en gång älskade denna ö så mycket. Långt före alla hotellkomplexen och turistshopparnas tid. Jag fylldes av precis samma känsla jag hade för Santorini då, för över 20 år sedan och är oerhört glad att jag fick den stunden. Där i tystnaden och lugnet blev Santorinis energi så påtaglig igen och doften var densamma som för 20 år sedan. Santorini kommer alltid att förbli speciellt för mig och ön rymmer många viktiga minnen från min ungdom.

Kvällen efter gick mitt plan och jag tog taxi ut till flygplatsen. Den gick på 15 euro då den förbeställdes av min hotellvärdinna. Som jag förstod så tar de högre taxa på natten och om man har tunga resväskor med sig. Dagtid vet jag inte vad den kostar.

När planet så lyfte från Santorini hem till Arlanda så kunde jag inte vara annat än enormt tacksam för allt jag fått uppleva och de nya, fina bekantskaper jag fått under denna resa.

Efcharisto Poli Grekland! för att jag fått besöka dig ännu en gång. Vi ses snart igen.

 

Kamari på Santorini.

Kamari på Santorini.

 

Resebrevet fortsätter »





HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2023 Janne Eklund/Kalimera