Fira jul i Aten. Del 2.

Annandag jul, den 26 december
Ännu en varm och solig dag. Vi började dagen med att gå över vägen till Nationalträdgården. Utanför Zappeion höll man på med att packa upp tomtebyn och öppna marknadsstånden.

Renar utanför Zappeion.

Vi slingrade oss fram på gångarna i trädgården och tittade på djuren i djurparken, träd och blommor och ruiner. De andra besökarna i parken bestod antingen av joggare eller far- och morföräldrar som var ute och fingick med barnbarnen. Så småningom kom vi ut på Vasilissis Sofias, och där var det fullt av poliser som visslade och vinkade och dirigerade om trafiken så att ingen fick köra på vägbanan bort från Syntagma.

Vi gick neråt gatan, och utanför parlamentsbyggnaden stod ännu fler poliser och en stor folkmassa. Jag frågade om det hade hänt något, men det var bara söndag och klockan var elva... Snart hörde vi anledningen till trafikomläggningen. Nedför Vasilissis Sofias kom en orkester, följd av vaktombytet!

Vovven gick bredvid orkestern hela vägen.

Sedan kom resten av vaktstyrkan.

Så vi stannade en stund och såg när vakterna böt platser med hjälp av intrikata benrörelser. Sedan slank vi ner i tunnelbanan och for iväg ännu längre bort än igår, till Katechaki, där vi letade oss ner till Metropolitan Park och BadmintonTheatre. Där hade man smällt upp en enorm julmarknad, Christmas Magic World. "More than 40 storybook Christmas houses will host as many businesses offering the public a great variety of products, including sweets, foods, drinks, treats, toys, Christmas ornaments, books, CDs, accessories, cosmetics, jewelery, gadgets and more", som det stod i broschyren.

Ett "Storybook Christmas House".

Och det räckte inte med det, det fanns mängder med aktiviteter för barn, där de kunde julpyssla och leka, det fanns ett tivoli, skridskobana, klätterväggar och jag vet inte hur mycket annat. Och det var fullkomligt packat med folk! Vi stod inte ut med trängseln i mer än en kvart, sedan tog vi oss tillbaka mot centrum. Åkte upp till Omonia, och promenerade Athinas ner. Några kaféer och enstaka butiker var öppna. Saluhallen var tom och svart, men någonstans djupt inifrån de mörka gångarna hördes Brenda Lees stämma eka att hon saw Mommy kissing Santa Claus, det gav en riktigt surrealistisk känsla.

Ju närmare Monastiraki vi kom, desto livligare blev folklivet, och nere på torget var det full rulle, minst sagt. Butikerna både på loppmarknadsgatan och Pandrossou var öppna. Ballongförsäljare, tiggare, triangelspelande barn etc trängdes på torget, och alla serveringarna utefter Pandrossou var knökfulla! Vi lyckades haffa ett mycket litet bord på Bairaktaris, och beställde in en giovetsi och en mixed grill. Maten var god, men det kändes olustigt och stressande att sitta så inträngda i folkvimlet med folk som hela tiden kom och försökte sälja krimskrams till oss medan vi åt.

Pandrossou sett från vårt lunchbord. Det var trångt!

Vi skyndade oss så mycket vi kunde och flydde mot lugnare kvarter, dvs Platia Agora, där vi intog en kopp kaffe på Terina igen och andades ut. På väg därifrån stannade vi utanför en skinnaffär och tittade i skyltfönstret. Innehavaren kom ut och sade att han hade den perfekta skinnkappan till mig. Jag tvivlade, eftersom de grekiska kvinnorna i genomsnitt är ungefär hälften så stora som jag, men han insisterade och vi följde honom in. Och minsann, han tog fram den ena kappan efter den andra i min storlek, och jag fastnade för en i enkelt, klassiskt snitt som satt jättebra. Priset var inte heller i överkant, men jag ville tänka över saken. Hade liksom inte direkt budgeterat för sådana excesser… Så vi gick hem till hotellet, sov en stund och pratade igenom det hela, gick sedan och tog ut pengar och gick tillbaka. Men det går naturligtvis inte att bara ta kappan och betala, här ska ceremonier till!

Så vi bjöds på ouzo som hans egen faster hade gjort hemma i bergsbyn, och det blev en lång stunds småprat om livet i Grekland och i Sverige, om politik och familjeliv innan vi kunde genomföra affären och skaka hand. Nu började det bli middagsdags, och Armonia på Adrianou skyltade med "live Greek music", så vi slank in och satte oss. En trevlig restaurang med god mat, vi tog in några mezedes och en kanna vin och satt och lyssnade på musiken ett bra tag. Det var tre ungdomar, en kille på keyboard och en på gitarr och bouzouki, och en tjej som sjöng covers på moderna grekiska hits. Inte dåligt alls, men inte direkt vad vi hade förväntat oss. Men det är klart, det VAR ju faktiskt både "live", "Greek" och "music". Bestämde oss för att göra tidig kväll, så vi var hemma en bra stund före midnatt.

Måndag den 27 december
Gråmulen dag men ganska varmt ändå. Enstaka droppar från himlen, men inte så mycket att det behövdes paraply. Idag skulle vi börja med att gå turen "Neoclassical Athens" som man hittar på athensinfoguide.com, och passa på att shoppa litet samtidigt.

Det är inte bara bilar som parkeras här...

Vi började på Syntagma och log litet åt den något malplacerade trötta hunden som sov vid entrén till det flotta hotellet Grande Bretagne.

Vakthund?

Sedan gick vi Panepistimiou uppåt och gick in på bokvaruhuset Eleftherodakis, där vi tog hissen upp till sjunde våningen och sedan betade av våningsplan efter våningsplan tills vi slutligen stod ute på gatan igen. Litet handlande blev det redan här. När vi hade nått universitetet, satte vi oss ned vid kafé Propylaia mittemot för en stunds vila och intagande av förmiddagskaffe.

Sedan fortsatte vi norrut och letade reda på Stoa tou bibliou, en arkad fylld av bokhandlar av olika slag. I torget i mitten hade man gjort en installation av en gammal maskin för typsättning, och eftersom Fred en gång i tiden ägt ett tryckeri bestyckat med just en sådan maskin, blev han eld och lågor och började förklara hur den fungerade och vilka knappar man skulle trycka på och spakar man skulle dra i.

Fred vid sättmaskinen.

Efter detta besök i himmelriket, styrdes stegen mot nästa himmelrike: CD-affären Metropolis. Fred försvann in till den klassiska avdelningen, jag for uppåt till avdelningen för grekisk musik. Så småningom möttes vi ute på gatan igen med varsin fylld kasse. Nu var det dags för lunch, och då var ju det självklara valet taverna Athinaïkon, alldeles runt hörnet. Vilket trivsamt ställe det är!

Inne på Athinaïkon.

Efter en utsökt lunch intog vi Hondos Center på Omonia för diverse inköp, och sedan tog vi oss hem till hotellet för att lasta av oss och vila en stund. När kaffetarmen gjorde sig påmind, gick vi bort till Kapnikareas och slog oss ner på första bästa kafé för intagande av varm dryck och bakelse. Sedan kände vi oss redo att sätta oss på internetstället en timme för uppdatering. Så småningom tog vi oss ut på Pandrossou, passerade Monastiraki och strosade hela loppmarknadsgatan och studerade kommersen. Korsade Ermou och tog oss in i Psirri, där vi strövade runt på måfå och sökte något trevligt middagsställe.

Den första restaurangen vi passerade spelade Peret. Från nästa hördes Cuando salí de Cuba, och vi undrade om vi hade kommit till något spanskt kvarter. Men så hörde vi runt hörnet en bouzouki som stämdes, och vi drogs genast dit och gick in. Tavernan hette Mandra och kan rekommenderas. Maten var verkligen riktigt bra, missa inte deras fava! Musiken bestod av en äldre herre på gitarr och en något yngre på bouzouki och sång, och här lät det BRA! Vilken bouzoukispelare, vi var mäkta imponerade! Vi satt kvar och njöt tills avlösningen kom i form av en yngre kille på elgitarr och en annan bouzoukispelare. De var inte alls lika inspirerande, så vi tog oss hem för en sista balkongsittning.

Tisdag den 28 december
Efter frukost packade vi och checkade ut. Ställde bagaget i hotellets TV-rum och gick ner till Akropolismuséet där vi tillbringade ett par timmar. Vilket fascinerande och lärorikt museum! Det var mäktigt att gå på översta våningen och se hur Parthenon såg ut från början, och det var intressant att se de invecklade frisyrerna på karyatiderna. Fast jag tyckte det var litet läskigt att gå på glasgolvet och titta ner på arkeologerna som jobbade under mig.

Sedan tog vi en sista promenad genom gränderna och slog oss ner på taverna Plaka för lunch. När vi frågade vad de hade att bjuda på idag, blev vi visade ut till köket för att se själva. Så vi plockade ihop litet av varje och satt länge ute och bara njöt. Kaffet tog vi på Latifis, där vi kostade på oss chokladdoppade melomakaronas. Sedan var det bara dags att hämta bagaget och borda bussen till flygplatsen, rörande eniga om att det här ska vi försöka göra om nästa år!

Karin (karinafp)

Aten på Kalimera »

Börja om »