Min resa till Skopelos och Alonissos. Del 3.

Strandkompis.

Vi märkte efter några dagars stensamlande att utbudet varierade. På en strand var det fler rosa stenar, på en annan fler gröna, eller vita. Det konstiga var att varje kombination av färger alltid var så harmonisk. Precis som med blomsterängar eller fågelsång, inget som sticker ut och är fult. Vi hade en rejäl hög stenar med oss hem, dom har jag oljat in så de är lika vackra som de var i vattnet.

Strandfynd.

Vi försökte att vara hemma vid femtiden om eftermiddagarna. Då var det skönt att sitta på balkongen och slappa lite innan vi strosade ner i stan och åt middag. De lokala chipsen måste provas och stenarna jämföras. Det här var en av mina högtidsstunder, att dricka en öl och beundra utsikten. Fast morgonen var också den bästa stunden, spänningen inför en ny dag. Eller frukosten, någon annan dukar och dukar av. Eller friheten bakom ratten. Eller baden i havet. Middagen på kvällen. Nej, allt var bäst hela tiden!

Eftermiddag på balkongen.

Sista dagen tog vi en båttur till Alonissos. Det var flera stopp, både för bad och lunch. Den här stranden var som från paradiset. Bakom låg det små restauranger och det spelades väldigt soft musik. Normalt vill jag inte ha varken solstolar eller restauranger. Helst så få människor som möjligt. Men detta var magiskt. Behöver jag säga att vi inte såg några munksälar?

Leftos Gialos på Alonissos.

Det här tyckte jag var så fint. Någon har smyckat sin båt med ett blått kors. Kanske som skydd ute på havet, vad vet jag. Fint var det. Undrar om jag kan pynta min gula plastbåt här hemma lika vackert.

En båt i Alonissos hamn.

Vem trodde att blått bara är blått? Jag vet inte vad det var, men himmel och hav var obeskrivbart. Har aldrig sett något liknande, bara hört andra försöka beskriva sina erfarenheter. Ja, ja, har jag tänkt, vattnet var klarblått, än sen då. Men det är som flytande blå kristall, det gnistrar, diset är magiskt och himlen hög och lätt.

Att himmel och hav kan vara så vackert.

Den här bilden ger mig fortfarande rysningar, den är så stämningsfull. Jag hoppas att jag får återse Skopelos stad någon gång i framtiden.

Hälsningar Jupiter

Skopelos på Kalimera » | Alonissos på Kalimera »

Börja om »