Kalimera - ditt fönster mot Grekland och de grekiska öarna.

ÖVÄRLDEN FASTLANDET INFÖR RESAN UNDER RESAN ÖLUFFA
OM GREKLAND FORUM E-GUIDER BOKA HOTELL SÖK

Öluffa till Tilos, Amorgos & Naxos. Del 2.

Naxos

Efter nio sköna och extremt avkopplande dagar var det dags för nästa ö. Vi tog Blue Stars nattfärja till Naxos för att spendera dan där och sedan ta en färja till Amorgos på eftermiddagen. Vi lyxade till det med "air seats" på färjan för 5€ styck. Vi kom in i en stor luftkonditionerad salong med långa rader av stolar. Vi försökte sova i dem, men det var bekvämare på golvet som ju var täckt av en hyfsat tjock matta. Vi sov relativt bra, och vaknade i god tid innan färjan skulle anlända Naxos. I och för sig med ögon som kaniner eftersom heltäckningsmattan var lindrigt ren, minst sagt.

Men vilken skillnad det är nu jämfört med för några år sen. Då satt alla, och då menar vi alla, greker inne och rökte som skorstenar medan turisterna trängdes uppe på däck. Nu är det underbart att kunna sitta i bekväma soffor i luftkonditionerade salonger utan att behöva ha gasmask på sig.

 

Vi tog Blue Stars nattfärja till Naxos

 

Väl framme checkade vi in ryggsäckarna och tog en tidig frukost innan vi utforskade stan. Det var ett tjugotal år sen vi var på Naxos senast, men Naxos stad är fortfarande mycket vacker och som gjord att villa bort sig i. Små smala vita gränder vindlade sig lite överallt, och här och där fanns det små tavernor och affärer. Maria blev överlycklig när hon hittade en affär som sålde sandaler av märket Crocs, eftersom hon hade slitit ut sandalerna hon köpte i Florida för ett par år sen.

 

Shopping på Naxos.

 

 

Amorgos

Sedan var det dags för jetfärjan till Amorgos. Dyr och snabb - och full av svenska barnfamiljer. Vi minns med saknad framförallt en familj som satt bakom oss och vars son använde våra ryggstöd som bastrummor samtidigt som han skrek hysteriskt. Tyvärr i otakt med trummandet. Efter bara halvannan timme (gudskelov) var vi framme på Amorgos.

Vi var helspända efter allt fantastiskt vi läst om ön. Hur var ön, då? Ja, vad ska vi säga? Det sade liksom aldrig klick, för att nu ta till ett kungligt ord. Till en del berodde det på vädret, som ju definitivt inte Amorgos kan lastas för. Det blåste helt enkelt löjligt mycket, och himlen var stundtals nästan helt täckt av tunga gråa moln. På kvällarna var det faktiskt så blåsigt och kallt att det i stort sett var folktomt på torget i Katapola. Turisterna (nästan bara svenska barnfamiljer) satt och kurade i tavernorna bakom nerdragna plastgardiner som skulle skydda mot vinden. Vi, som anser Grekland och kyla är som olja och vatten, hade så klart inte med oss några tröjor, så vi gick huttrande tillbaka till hotellrummet för ett parti Yatzy.


Vi hyrde bil en dag och for runt. Vi åkte förbi oerhörd vackra och dramatiska scener men inte unika sådana, vad vi tyckte. Nu är det som att svära i kyrkan, men när vi hyrde bil på Gran Canaria i vintras, såg vi än mer svindlande utsikter - och dessutom grönare. Vi åkte naturligtvis ner till Agia Anna nedanför klostret Chozoviotissa för att snorkla i havet. Tyvärr blåste det så mycket så att det kändes som om någon kastade småsten på våra huvuden. Men det vara bara havet som roade sig.

Den lilla byn Langkada var precis så charmig som vi hade hoppats. Vi hittade en undanskymd liten taverna där vi beställde lunch. En gammal dam och en (obs! en) gasplatta skulle betjäna hela tavernan. Nu var det i och för sig bara vi och en familj (svensk, så klart) till där så det var inget större problem. De kunde erbjuda omelett, omelett med tomat, omelett med ost och omelett med tomat och ost. Vi hade siktat in oss på just omelett, så för oss var det en perfekt meny. Eftersom det bara fanns en kokplatta, fick vi in våra omeletter en åt gången med tio minuters mellanrum. Det gjorde inte ett dugg, för då visste vi ju att de var garanterat nygjorda.

Vi hann dessutom med ett parti Yatzy mellan omeletterna. Hela kalaset med en stor flaska vatten gick på 9€, så det kunde man verkligen inte klaga på. Plus att vi fick en underbar upplevelse på köpet. En tredje familj (svensk, vad annars) kom sedan och satte sig vid ett bord. De blev dock så irriterade att de gick efter bara en halvtimmes väntan. Löjligt! På vägen tillbaka till bilen träffade vi på dessa åsnor, som tyvärr visar att läsundervisningen för åsnor än idag är under all kritik.

 

Åsnor i Langada på Amorgos.

 

En annan dag tog vi bussen upp till bergsbyn Chora. Ytterligen en synnerligen mysig by. Vi gick ända upp till toppen och till väderkvarnarna. Isses, vad det blåste.

 

Chora. Amorgos.

 

 

Kändes nästan som om vi skulle blåsa över kanten och rätt ner i det stora blå. Så vi gick raskt tillbaka till de stilla gränderna igen. Förmodligen hade vi fått en lätt överdos av bedårande små vita byar, för vi tog bussen tillbaka till Katapola redan efter ett par timmar.

Sista dagen (vi var där fyra) mojnade äntligen vinden, och vi kunde börja förstå alla de som älskar Amorgos över allt annat.

 

och vi kunde börja förstå alla de som älskar Amorgos över allt annat.

 

Men då var det så dags, för nu skulle det bära av till Naxos igen.

Några slutord om Amorgos. Det låter kanske snobbigt, och det är det förmodligen, men när vi har sparat ett helt år för att kunna åka på semester utomlands, känns det lite snopet att i stort sett det enda man hör och ser är andra svenskar. Ja, vi vet att även vi är svenska turister men vi vill gärna prata med människor från alla delar av världen - få ta del av deras resor, liv och upplevelser. Fast om vi ska vara rättvisa, så är ju inte Amorgos fel att ön är så populär bland oss svenskar.

Naxos

Nu var det alltså dags att åka tillbaka till Naxos. Vi hade bokat ett hotell med pool bara några hundra meter från hamnen - Irene Pension. Ett litet paradis där vi tillbringade några dagar i lugn och ro.

 

Irene Pension. Naxos.

 

Och här fick vi vårt lystmäte när det gäller andra nationaliteter. Svenskar så klart, men även kanadensare, amerikaner, fransmän och lite andra bodde på hotellet. Och ägarinnan var suverän och bjöd på glass och juice lite då och då. Plus att alla fick var sin avskedspresent när de åkte.

Tilos

De sista dagarna tillbringade vi åter på "vår" ö Tilos. Vi plockade mer timjan, snorklade nedanför kajen (där vi för övrigt såg betydligt fler fiskar än på Amorgos) och hade det skönt i största allmänhet - och i största välbehag.

 

Torget i Livadia på Tilos.

 

Rhodos

På grund av strejkrisken ville vi vara på Rhodos sista dygnet så att vi var nära flygplatsen. Vi hade hittat ett centralt och fint hotell med pool. När vi kom ditt insåg vi att det låg ett kvarter från bargatan och alldeles uppenbart var ett ungdomshotell. Frukosten serverades till exempel mellan sju och tio, vilket vi tyckte var lite väl tidigt på just ett semesterhotell. Men sedan kom vi på varför. Två hesa blondiner låg vid poolen på förmiddagen, varvid den ena väste fram: "Jag kom hem klockan åtta i morse, men jag orkade faktiskt inte äta frukost." Det var alltså för hemvändande festprissar som frukosten var till för, inte för oss äldre vanliga resenärer. Apropå äldre ja.

Pelle gick ut en sväng på bargatan vid elvatiden på kvällen. Det vimlade av 20-åringar av alla könen, plus ett orimligt stort antal inkastare. Men när Pelle kom strosande, gick alla utkastare en stor lov runt honom och tittade åt alla håll utom på honom. Gamla gubbar har inte här att göra, var den allmänna uppfattningen. Och det var bara att hålla med. Fast anledningen till att Pelle gick där var för att leta efter ett ställe vars ägare vi hade träffat på Tilos. Vi hittade henne till slut, och hon bjöd hem oss på lite vin och prat. En trevlig avslutning på vår semester.

Hur var vår greklandssemester då, sett så här lite grann i backspegeln? Först och främst träffade vi så många fantastiskt trevliga människor på vår resa. Eftersom vi inte vet om ni vill ståta med era namn på nätet, får vi tacka er för samvaron lite mer så här allmänt. Vi kommer troligen inte att båtluffa igen på några år, men en vecka på Tilos nångång lite då och då är aldrig fel. Så vi tackar alla billiga flygbolag som har den goda smaken att flyga till Grekland. Fortsätt med det, är ni snälla.

 

Hejdå Tilos.

 

Hälsningar Pelle, Maria och Erik

 

Tilos på Kalimera » | Amorgos på Kalimera » | Naxos på Kalimera »


Börja om »





HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2022 Janne Eklund/Kalimera