Ouzo från Grekland

Ouzo är lika synonymt med Grekland som souvlaki, fetaost och grekisk sallad. Andra kända drycker är retsina, metaxa och raki, eller flygfotogen som vissa kallar den sistnämnda drycken. Ouzo är smaksatt av anis och dricks av grekerna till maten, eller som drink. Många föredrar att dricka den med lite vatten eller en isbit, den blir då mjölkvit och smakar inte lika starkt. Andra blandar ut ouzon med exempelvis Fanta eller apelsinjuice. Personligen föredrar jag att blanda ouzon med några isbitar. Ouzo är skyddat av EU och får bara tillverkas i Grekland och produktionen kontrolleras hårt.

Ouzo Samara från Lesbos. Bilden är från Skala Eressou.

Spritdrycker som smakar lakrits finns inte bara i Grekland. Oftast är de smaksatta med anis, lakritsrot, fänkål och/eller stjärnanis. Exempel på lakritssmakande drycker som liknar ouzo är Raki från Turkiet, Sambuca från Italien, Perno och Pastis från Frankrike, samt Nyköpings Brännvin från Sverige. Ouzo finns att köpa på Systembolaget men utbudet är tämligen skralt.

Det finns många olika sorters ouzo att köpa på taxfree i Grekland.

Är det då någon skillnad på ouzo och ouzo? Den smakar ju likadant tycker många. (Eller lika illa.) Jo, det är faktiskt skillnad, och är det någonstans man har möjlighet att märka skillnad är det på Lesbos där det finns ett otal olika märken och fabrikat. På Lesbos kryddas ouzo med anisfrön, och ibland tillsammans med mastix, ingefära och kanel.

Ouzo från Lesbos. Bild är från byn Sigri på Lesbos.

Den ouzo som de flesta förknippar med Grekland är Ouzo 12. Den tillverkas inte på Lesbos, där anses den var något som katten släpat hem, det är ingen riktig ouzo säger man och rynkar på näsan, riktig ouzo ska komma från Lesbos. Punkt slut.

Ouzo 12 och Plomari. Jag föredrar den sistnämnda.

Men det produceras ouzo överallt i Grekland. Samos är också ganska känt för sin ouzo. I Aten ligger baren Brettos där de tillverkar en mycket god ouzo. Jag gillar ouzon som produceras i Vallindras Kitrondestilleri på Naxos, den är verkligen supergod. På Rhodos kan man köpa ouzo som smaksats med kaffe och den är riktigt, riktigt god. Jag skulle kunna räkna upp hur många sorter som helst, för ouzo tillverkas, som sagt, i hela Grekland.

Ouzo från Samos. Bilden är från Pythagorion.

Ouzo från Lesbos.

Min favorit heter Pitsiladi och den finns nästan bara att köpa på Lesbos. En annan favorit är Plomari, den säljs i hela Grekland. Andra kända märken från Lesbos är Mini och Barbayianni.

Ouzo Pitsiladi från Lesbos är min favorit.

I skuggan av en liten Ouzo. Bilden är från Kardamili på Peloponnesos.

Ouzo är faktiskt en riktigt god måltidsdryck. Beställ gärna in några smårätter (meze) och en liten flaska ouzo och prova själv, du kommer inte bli besviken. Det finns en uppsjö av märken och producenter. På vissa restauranger på Lesbos finns det fler än 20 olika sorters ouzo att välja på. Vi dricker lika ofta ouzo till maten som vi dricker retsina.

Gavros marinatos med Plomari ouzo. Bilden är från Patitiri på Alonissos.

Fisk och skaldjurstallrik med Plomari ouzo. Bilden är från Telendos.

Ett glas Plomari och grillad bläckfisk som tilltugg är galet gott. Bilden är från Naxos stad.

Barbayianni Green Ouzo och en tallrik Pikelia. Bilden är från Tinos stad.

Strax före byn Agios Isidoros på Lesbos ligger det berömda ouzobränneriet Barbayianni. Här har det tillverkats ouzo ända sedan 1860 och görs så än idag. I början fanns det bara en sorts ouzo: Barbayianni Blue. Idag saluför man fyra varumärken: Barbayianni Blue, Barbayianni Green, Barbayianni Aphrodite och Barbayianni Evzon. Den gröna är svagast (42%) och Aphrodite är starkast (48%). Man producerar ungefär 1000 liter ouzo per dag. I samma byggnad som bränneriet finns ett museum.

Ouzobränneriet Barbayianni Agios Isidoros på Lesbos.

Om du inte gillar ouzo kan du köpa en ouzotröja. Det finns många att välja på.

LÄS MER OM OUZO I GREKLAND

Lesbos - ouzoälskarens paradis »

Grekiska smårätter som passar till Ouzo »

Andra grekiska drycker »

HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera