Grekiska drycker




Ouzo är lika synonymt med Grekland som fetaost och grekisk sallad. Andra kända drycker är retsina och metaxa. Ouzo är smaksatt av anis och dricks av grekerna till maten, eller som drink. Många föredrar att dricka den med lite vatten eller en isbit, den blir då mjölkvit och smakar inte lika starkt.

 

Ouzo från Lesbos.

Ouzo från Lesbos. Bild från Sigri på Lesbos.

 

Ouzo är faktiskt en riktigt god måltidsdryck. Beställ gärna in några smårätter och en liten flaska ouzo och prova själv, du kommer inte bli besviken. Det finns en uppsjö av märken och producenter. Den i mitt tycke bästa ouzon tillverkas på ön Lesbos. Det tycker inte bara jag, det tycker även de flesta greker. På Lesbos finns många små producenter, och några av landets mest kända. De största producenterna är Plomari och Barbayiannis. Båda ligger nära Lesbos näst största stad Plomari.

 

Plomari. Ouzo. Lesbos.

Ouzo är en mycket god måltidsdryck. Bild från Telendos.

 

Metaxa är en grekisk variant av konjak som liksom den franska är graderad med stjärnor. Den sämsta har tre stjärnor, sedan kommer fem stjärnor respektive sju stjärnor. Visserligen har jag en gång köpt en metaxa som innehöll så mycket som fyrtio stjärnor och som sades vara fyrtio år. Men i smak var det ingen skillnad på den och en på sju stjärnor. Men flaskan var snygg.

Raki, eller Tzikoudia, är på Kreta något av en nationaldryck på Kreta. Ingen undgår raki när man är på Kreta. Efter varje måltid brukar man bjudas på ett glas raki, eller en liten flaska raki. Somliga tycker det är jättegott (som jag), andra tycker att det smakar flygfotogen. Rakomelo är en variant av raki som består av raki och honung. Det är mycket gott!

 

Raki, eller Tzikoudia, är på Kreta något av en nationaldryck på Kreta.

Raki är något att älska eller hata. Bild från Chania på Kreta.




Det mest kända vinet i Grekland är retsina. Vinet har en smak av kåda som kan tyckas obehaglig första gången det dricks. Jag kan lova att man vänjer sig ganska snart, det gäller bara att inte ge upp. Vissa tycker om det efter endast ett glas, medan andra aldrig lär sig. Men när man väl accepterat smaken är det svårt att förstå vad som smakade så illa.

 

Malamatina. Retsina.

Malamatina tycker jag är mycket god! Bild från Nea Chora på Kreta.

 

Kådan kommer från pinjeträdet och tillsätts under jäsningsprocessen. Precis som när det gäller ouzo finns det ett otal olika märken. Grundsmaken är densamma, men de kan vara med eller mindre retsinerade.

 

Malamatina. CAIR. Rhodes.

CAIR är en av mina favoriter. Bild från Livadia på Tilos.

 

Det största märket är troligen Kourtaki och finns att köpa på systembolaget i Sverige. Kourtaki är en bra retsina, men det finns bättre, bland annat CAIR, Malamatina och Georgiadi. Vi brukar beställa en kartong Malamatina från Systembolaget. Det tar en vecka innan leverans, och det känns så lyxigt att ha hemma.

I övrigt är det i regel vita viner som produceras i Grekland, även om det röda kommer mer och mer. Vinerna från Santorini är mycket goda och det sägs vara på grund av att druvorna växer i lavajord. Förut kunde man beställa in lokala viner på krus. Att beställa krus går fortfarande, men innehåller ytterst sällan lokalproducerade viner. På de flesta tavernorna är det bag-in-box som gäller. Fast det kan ju vara gott ändå. Oftast beställer man inte en flaska, utan man säger hur många kilo man vill ha. Ett kilo motsvarar en liter.


När det gäller öl så finns det inte så många inhemska märken som man kan tro. Idag finns det många mikrobryggerier i Grekland. Till och med på små öar som Tinos (Nisos) och Santorini (Volcano) bryggs det lokal öl. Många smakar förträffligt.

 

Amstel är den vanligaste ölen i Grekland.

Amstel är ett av de vanligaste ölmärkena i Grekland. Bild från Agios Prokopios på Naxos.

 

När det gäller de vanligaste ölen, som finns i affärer och på tavernor, så finns det inte många grekiska öl kvar. Amstel, Alfa och Zorba ägs av Heineken, men produceras i Grekland. Mythos ägs av Carlsberg, men bryggs i Grekland. Företaget som producerar FIX heter Olympic Brewery och ägs till 51 % av Carlsberg.

Vem som än står som ägare, så föredrar jag FIX (smakar som en bra tjeckisk lager) om det finns, och om det inte finns FIX beställer jag Amstel, och skulle inte det finnas kan jag tänka mig en Vergina, som fortfarande är grekisk. När det gäller huruvida Amstel eller Mythos smakar bäst så gillar jag Amstel framför Mythos. Troligen beror det på att jag har druckit Amstel i Grekland sedan Hedenhös.

 

Grekisk öl. En kall FIX smakar alltid gott.

En kall FIX smakar alltid gott. Bild från Agios Antonios på Tilos.

 

Kaffe finns i flera varianter. Om du beställer in en kopp kaffe får du säkert frågan om du vill ha Nescafé eller grekiskt kaffe. Kaffe från bryggare är ganska ovanligt, men finns på en del större restauranger. Grekiskt kaffe kokas i en maskin som kallas "briki". Den består av en liten metallkastrull (ofta koppar) med ett långt handtag, i den lägger man några teskedar mycket finmalet kaffe, socker och vatten. Därefter låter man detta koka upp och serverar i pyttesmå koppar av tjockt porslin. Man måste säga till om det ska vara med mjölk och/eller socker. Jag tycker den grekiska varianten av kaffe är mycket gott, men det är som med retsina, det gäller att vänja sig. I botten på koppen ligger det en stor klump av sump som inte är så smaskig att få i sig.

 

Iskaffe. Frappé. Grekland.

En frappé sitter aldrig fel. Bild från Megalos Mourtias på Alonissos.

 

Den grekiska varianten av iskaffe heter frappé och serveras i dricksglas. Man häller vatten i en drinkblandare, fyller på med ett speciellt kaffe. Sedan skakas blandaren utav bara tusan tills det blir en tjock massa, sedan lägger man i några isbitar, trycker ner ett sugrör och serverar. Även här får du säga till om du vill ha mjölk eller socker till. Prova gärna att dricka frappé med vaniljglass, det är supergott!

 

Fler tips inför din resa till Grekland »





HEM

SÖK

FORUM

E-GUIDER

BOKA HOTELL

BOKA BÅTBILJETT

BOKA HYRBIL

© 1997-2019 Janne Eklund/Kalimera